SÖK
MENY
Hur vill vi ha det?
– Om du har gjort nåt galet får du erkänna och göra bättre nästa gång! Det sa min farmor till mig när jag ställt till det.
– Du kommer att göra fel många gånger i ditt liv, men huvudsaken är att du ställer till rätta. Det är ditt ansvar.
Nu är det allas vårt ansvar att ställa till rätta det vi ställt till med. Vi har ställt till det för kommande generationer; deras livskvalitet och livsmöjligheter är hotade. Det är vår nuvarande livsstil som sätter framtidens livsmöjligheter på spel.
– Ställ till rätta om du ställt till det! Så gällde förr. Så gäller det i högsta grad också i dag.
Vi måste förändra vår livsstil om vi vill att våra barn och barnbarn ska få leva ett gott liv. Vi har själva levt ett gott liv, men vi har många gånger levt utan eftertanke.
– Vilka livsförutsättningar lämnar vi efter oss?
– Vill vi att våra efterkommande ska få njuta av samma livsmöjligheter som vi själva har fått göra?
– Önskar vi dem rent av ett bättre liv än det vi levt?
– Då får vi nog tänka om! Kanske inte bara fortsätta mäta livskvalitet i ekonomiska termer?
Livskvalitet är så mycket mer.
Att kunna dricka vatten direkt ur kranen, att kunna äta fisken i havet, att leka på stranden. Att kunna njuta av orörd natur där vi bor. Att uppleva livets rikedom i flora och fauna. Men också att kunna odla vår egen mat utan att använda kemikalier.
Vill vi att alla ska ha samma förutsättningar till ett bra liv oavsett ålder, kön, social bakgrund, vare sig du arbetar eller inte, om du är funktionshindrad eller lider av psykisk ohälsa? Nu måste vi vara redo att förändra. Förändra för att bevara! Bevara det goda livet som vi alla tror på.
För att ha något värdefullt kvar måste man snåla. Snåla på vårt dricksvatten, åkerjorden, skogarna, den oexploaterade naturen, naturens resurser.
Vi måste tänka efter. Ändra perspektivet. Tänka efter före. Det sa man förr, det sa farmor alltid. Då blir det inte lika lätt tokigt, sa farmor. Hon hade rätt.
Vi borde lyssna mer på dem som levt i en annan tid. De som levt när begreppet överkonsumtion inte fanns, helt enkelt för att den ekonomiska tillväxten inte hade nått dagens höjder. Att leva snålt var ett måste.
I dag är en resurssnål livsstil nödvändig inte på grund av ekonomiska orsaker utan rent existentiella. Tänk om farmor vetat det? Hon skulle nog knappast tro på det.
Farmor älskade allt levande, hon var rädd om allt från växter, djur, barn. Tokig gumma tyckte man som liten, man kan väl inte prata med blommor?! Och blommorna tyckte om farmor också för ingen hade en så prunkande trädgård som hon.
Livet är skört, ömtåligt. Vi behöver ha omsorg om allt liv. Att förbättra förutsättningarna för allt levandes fortbestånd är vår tids hetaste fråga.
KJELL FRISK (HI)
LAGTINGSKANDIDAT
