SÖK
MENY
I sol- och vindkraftens skugga, glöm inte geotermisk energi
På Åland, liksom i övriga Finland och Sverige, råder sedan några år tillbaka en formlig sol- och vindkrafts boom. Nya projekt, det ena större än det andra planeras såväl till havs som på land och debatten kring dessa riskerar att bli aningen överhettad.
I mina ögon är det dock alldeles utmärkt att det planeras för och satsas på dessa typer av hållbar energi. Det är enligt mig vår skyldighet att satsa så att fossil energi kan ersättas så länge det kan göras utan att pruta på rikets säkerhet, utan allt för stora ingrepp i miljön och med en rimlig ersättningsnivå till samhället som ger tillstånd till etableringar.
Det är ändå viktigt att inte glömma bort en tredje viktig hållbar energiform som vi skulle ha potential att utnyttja i betydligt större utsträckning än idag, geotermisk energi. En garanterat lokal och utsläppsfri energiform som inte tar några större mark- eller havsområden i anspråk och därigenom har en ytterst liten miljöpåverkan.
De flesta av oss är säkert bekanta med ”vanlig” bergvärme där man borrar cirka 2-300m djupa hål och genom slangar pumpar ner cirkulerande vätska som värms upp av den lagrade värmen i berget. Tyst, osynligt och helt utsläppsfritt, beroende förstås på hur elektriciteten som driver pumparna tillverkats.
Genom att borra djupare finns dock potential att på liknande sätt utnyttja den i berggrunden lagrade värmen i betydligt större skala. Geologiska forskningscentralen (GTK) har publicerat kartor över potentialen för geotermisk energi i Finland och på dessa lyser Åland bokstavligt klarrött som en av två verkliga ”hot spots” i riket. (https://gtkdata.gtk.fi/maankamara/, på finska, sök fram ”Geoterminen energiapotentiaali” bland ”Karttatasot”.)
Genom att borra ett cirka 2 000 meters djupt hål (vilket med dagens teknik inte är exceptionellt) kan man utvinna cirka 1 200 MWh värmeenergi per år i minst 50 år om man använder ett flöde på 5 liter per sekund för beräkningarna. Enligt detta skulle Mariehamn stads fastigheters förbrukning av fjärrvärme (8 648 MWh enligt bokslut 2023) i sin helhet kunna produceras genom borrning av sju borrhål. Ingen förbränning och inga transporter och man kunde enkelt med ett åttonde hål rentvå den sista cirka 12 procent av värmen som produceras genom att elda olja.
Vill man gå ännu ett steg längre kan man se på vilket djup i berggrunden temperaturen stiger över 100℃. På Åland är detta på ett djup av cirka 6 000 – 6 500 meter, i övriga Finland oftast ner mot cirka 7 500 meter. Borrar man till dessa djup kan man producera elektricitet i turbiner av den ånga som bildas när man för ner vatten i de djupa hålen. I sådana fall är energipotentialen av en helt annan dignitet. GTK beräknar att den lagrade energimängden i 1 km3 på 6 500 meters djup är cirka 17 TWh (alltså lagrad värme).
Så här djupa hål är utmanande och dyra, men inte omöjliga. I Esbo gjordes två över 6 kilometer djupa hål av St1, värmeproduktionen blev dock obefintlig då tillräcklig kontakt mellan hålen inte erhölls. Det betyder inte att det är kört, läget var geologiskt inte lika optimalt som på Åland.
Den djupa geotermiska energin (cirka 6 500 meter) finns det inte förutsättningar för att direkt utnyttja idag, men man kunde bjuda in GTK för att presentera läget i dagens forskning kring detta. Man kunde bana väg för ytterligare forskningsprojekt som kunde peka ut de mest gynnsamma lokaliteterna med troliga djupa sprickzoner för fortsatta försök.
GTK har redan tidigare utfört ett arbete gällande berggrundens sprickighet på delar av Åland som kunde utnyttjas. Nappar någon energiproducent på resultaten kan det innebära ytterligare en energimässig jack-pott för såväl producent som för Åland utan att stora nya land- eller havsområden behöver tas i anspråk.
Jag tycker hursomhelst att man borde gå vidare genom att gå in för att utnyttja den medeldjupa geotermiska energin (cirka 2 000 meter) för uppvärmning om inte annat så för att få bort oljeeldningen i Mariehamn Energis fjärrvärmenät.
STIG ABRAHAMSSON
GEOLOG/GRUVINGENJÖR
