Hej alla intresserade, samt Stephan Toivonen som i insändaren ”Frågor till Ilmatar om vindkraftssatsningen” riktade sig direkt till oss på Ilmatar Offshore. Vi försöker här svara kort på frågorna.

Ilmatar är ett finländskt bolag med huvudkontor i Helsingfors. Både bolaget i sig och våra anställda betalar skatt i Finland. De bolag vi bildat i Sverige och på Åland fungerar på motsvarande sätt. Ilmatar ägs av finländska IWP Partners tillsammans med ett antal fonder som förvaltas av Omnes, ett bolag som har sitt säte i Frankrike. Genom dessa fonder är Europeiska investeringsbanken (EIB) den enskilt största investeraren i Ilmatar. Vi är därmed ett finländskt bolag som backas upp av europeiskt kapital, vilket med tanke på de tider vi lever i känns så tryggt det bara kan bli. EIB är också en god garant för att hålla ryskt och kinesiskt ägande borta.

Hittills har Ilmatar projekterat och byggt landbaserade vindkraftsprojekt till ett värde av över en miljard euro. Samtliga vindkraftsprojekt vi har utvecklat har även slutligen byggts och finansieringen av dem har aldrig varit ett hinder, vilket vi tar som ett gott betyg. Vindkraft är en kapitalintensiv bransch och ingen potentiell långivare går in i ett projekt av den här storleken utan att genom detaljerad utvärdering försäkra sig om att vårt företag är pålitligt, att projektet är genomförbart och har bärighet och att lånen kan betalas tillbaka. Om ett företag som beviljats lån mot förmodan inte kan fullgöra sina åtaganden, tar banken över projektet och ser till att det fortsätter att producera el och därmed betalar tillbaka sina lån.

Orsaken till att våra olika vindkraftparker läggs i separata bolag är inte att parkerna ska vara lätta att sälja vidare, utan för att lånevillkoren och därmed lönsamheten för parkerna blir bättre. Det ger en större trygghet, inte minst vad gäller förmågan att betala tillbaka lånen. Ilmatar är dessutom i dag en så kallad en IPP – independent power producer, alltså en oberoende elförsäljare som säljer el direkt till företag och privatpersoner. Vi utvecklar således inte projekt för att sälja dem och dra vidare, utan bygger och stannar kvar som majoritetsägare. Därmed tar vi ett långsiktigt ansvar för att parkerna ska drivas på ett schysst sätt.

Eftersom det krävs massiv finansiering för att bygga vindkraftparker tar vi, precis som alla aktörer, i något skede in delägare – delägare vi väljer med stor omsorg. Det vi letar efter är samägare som vi kan jobba med på lång sikt och som delar våra grundläggande mål och värderingar som ett finländskt, ansvarstagande bolag med ett stort miljöfokus. Företag som utvecklar vindkraftsprojekt för att sälja dem till högstbjudande behöver givetvis inte ta sådana hänsyn. Gällande frågan om vem som ska bekosta överföringskablage, understationer och anslutningar till elnätet från vindparkerna är svaret enkelt: eftersom det i rådande läge inte finns någon annan som gör det faller det på den aktör som bygger vindparken, det vill säga förhoppningsvis Ilmatar.

Gällande vindkraftens påverkan på människor och miljö stöder vi oss på forskning och oberoende studier. Så gott som allt vi människor gör lämnar avtryck. All energiproduktion påverkar på sitt sätt, för att inte tala om hur våra ekosystem påverkas av klimatkrisen. Ingenting är någonsin svart eller vitt.

Frågan om infraljud har undersökts inom ramen för statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet. Slutrapporten slår fast att infraljud inte förklarar symtom som satts i samband med vindkraft. Vindkraftens påverkan på marint liv har utretts av svenska Naturvårdsverket och Finlands miljöcentral Syke har kartlagt områden där havsbaserad vindkraft kan anläggas utan större skador för den marina naturen.

Eftersom vi är ett finländskt bolag verksamt i flera nordiska länder är vi väl medvetna om att Finland och Norden har världens strängaste miljölagstiftning, där miljökonsekvensbedömningar säkrar att projekt med alltför stor påverkan inte ges tillstånd. Och eftersom vi utvecklar våra projekt för att driva dem själva, inte för att sälja dem, är vi extremt noggranna med att undersöka hur våra projekt påverkar miljön och ser till att allt vi bygger följer lagstadgade krav, för att det inte ska uppstå några frågetecken under byggtiden eller när vi tar parkerna i bruk.

Jämfört med andra energikällor har vindkraftverk små utsläpp och branschen är under stark och snabb utveckling för att ytterligare minimera sin miljöpåverkan. Återvinningsgraden för vindkraftverk är redan i dag över 80 procent och ökar hela tiden tack vare efterfrågan, behov och inte minst strängare krav. Att gräva ner rotorblad är redan en föråldrad lösning, och passar heller inte in i Ilmatars sätt att arbeta. Vi har förbundit oss att återvinna bladen från alla våra vindkraftverk i samarbete med danska Stena Recycling. För närvarande återvinns glasfibermaterialen till cementproduktion. När glasfiber och andra kompositmaterial i bladen återvinns blir återvinningsgraden för hela vindkraftverket över 90 procent.

Uppgiften att vindkraften skulle sprida stora mängder mikroplast och Bisfenol A härstammar från organisationen Motvind i Norge och har granskats och funnits felaktig av intresse- och branschorganisationen Norwea. Norwea konstaterar att om det påstådda slitaget stämde så hade bladen på ett genomsnittligt norskt vindkraftverk varit nedslitna efter en månad. Det hade förstås inte accepterats av oss som beställare i vindkraftsbranschen. Moderna vindkraftsblad innehåller förvisso Bisfenol A, men är designade med flera skyddande lager som innesluter glasfiberplasten. På grund av allt striktare regelverk kring Bisfenol A, samt även kring det skadliga ämnet PFAS, behöver tillverkare av vindkraftsblad förstås se över innehållet av dessa ämnen i framtiden.

Garantier för nedmontering är en fråga som måste överenskommas mellan havsbottenägaren och projektägaren. Ingen har ännu monterat ner någon havsbaserad vindpark, eftersom den förväntade livslängden är närmare 30 år, men vi på Ilmatar har god insikt i den här typen av garantiavtal tack vare våra erfarenheter inom landbaserad vindkraft. Man kan även tänka sig att det finns intresse för att uppföra nya, uppdaterade vindkraftverk på samma fundament. Vid eventuell nedmontering behöver man dessutom beakta att fundamenten kan utvecklas till så kallade konstgjorda rev. Det kan då vara bättre att lämna de strukturer på havsbotten som blivit värdefulla för marina organismer, samtidigt som eventuella hinder för rörelsefrihet nedmonteras.

Till sist: Visst kan man hävda att världens strängaste miljölagstiftning borde skärpas ytterligare, men då blir det i slutändan omöjligt att få miljötillstånd för några projekt alls, och det gäller inte bara vindkraftsparker. Och var ska vi då få vår energi ifrån? Vi anser att den nyttiga och konstruktiva dialogen kring havsbaserad vindkraft blir lidande när felaktiga och vilseledande uppgifter framförs och sprids som sanning. Det bidrar endast till onödiga motsättningar och polarisering, något vi inte har råd med i ett läge där både Finland, Norden och Europa har ett stort behov av att bygga ut sin förmåga att producera energi och bli mer självförsörjande för att hålla lamporna tända, husen varma och våra industrier i gång.

ANNA HÄGER
REGIONCHEF ILMATAR OFFSHORE

Mer läsning

Skattemiljonerna ökar för vind- och solkraft – så mycket fick åländska kommuner

Camilla Gunell i klimatdebatten: ”Vi måste lämna den svartbruna vägen”

Ny rapport: Vätgasproduktion mest lönsamma faktorn för åländskt vindkraftsprojekt