SÖK
MENY
Kärnkraft på Åland
Ämnet har debatterats trots att knappast har reell betydelse lokalt på Åland men några synpunkter kan det vara värt. Tyvärr anger olika källor olika fakta. Tjernobyl är en vattendelare i debatten och kommenterades av en kärnkraftsprofessor i ett föredrag organiserat av Obunden samling, väldigt intressant.
Tjernobyl hade likt flera av de första kärnkraftverken även militära avsikter. De skulle producera ”råvara” till atombomber, alltså anrikat uran och plutonium med mera. Uranet till en bomb anrikas till 80-90 procent medan kärnbränsle till kraftverk anrikas till 5-8 procent. Högre procent, starkare och mer långlivad strålning.
I en reaktor finns en ”moderator” som styr processen att det inte går snett. I Tjernobyl var det grafit, i dagens reaktorer någon form av vatten, tungt eller lätt vatten. Grafiten känns igen från filmen om Oppenheimer. Han ledde Manhattanprojektet som beskrev första atombomben som fälldes över Hiroshima. En viktig del i bomben var grafit och den var inte avsedd att moderera explosionen.
Tjernobyl byggdes också utan ”sarkofag”, den skall förhindra härdsmältans utbredning och strålningen. Militären har ju oftare ambitionen att åstadkomma stora smällar än att begränsa.
Utredningar har också visat att kunskaperna och säkerhetskulturen i Tjernobyl var bristfälliga. Personligen tror jag de kärnkraftverk som byggs i dag, åtminstone i västvärlden, har en långt, långt bättre säkerhet än den Tjernobyl representerade.
I ett inlägg nämns SMR, små kärnkraftverk, och hävdas att de ör outprövade. I tidningen Näringslivet 11/11 -23 ges en helt annan syn. Där skrivs att Rolls-Royce har tillverkat små reaktorer för ubåtar och hangarfartyg och de räknas i hundratal. I Ryssland finns också kärnreaktordrivna isbrytare och ubåtar som torde räknas i flera tiotal. Rolls-Royce är också högaktuella att bygga SMR i Marviken utanför Norrköping där konventionella kärnkraftverk varit aktuella och infrastruktur finns på plats.
Vi noterar att planer finns att förse stora fartyg med SMR som kraftkälla. Till exempel de största containerfartygen av bland annat ”Maersk-storlek” har dieslar på 115 000 hästkrafter. Ett 100 megawatt SMR kan användas för framdrivning, de klarar sig också på en ”tankning” per 20-30 år. I Finland har Helsingfors energibolag Helen i samarbete med Willmanstrands universitet planer på fjärrvärme med SMR. Möjligen i kombination med elproduktion. Ett SMR med effekten 100 MW el kan alternativt ge 300 MW värme, på ett år blir det stora mängder.
Skall kärnkraften värderas är frågan om den inte är skonsammare mot planeten än fossila bränslen som i dag står för 80 procent av energitillförseln. Dessutom är det fossila upphov till klimatförändringar som hotar hela vår planet. I Europa har man stängt ett tjugotal kärnkraftverk och till exempel Tyskland bränner 11 000 ton brunkol per timme, det smutsigaste fossila bränslet. Där river man också vindkraftverk för att komma åt brunkolet under. Det pågår alltså ett fossilt dråpslag mot klimatet.
En ny energi och klimatpolitik måste till som tar sikte på de energiformer vi skall använda, det räcker inte med att prata om vilka inte skall användas. Det här är inte lätt att ratta men en sak är säker. Det är att vi i alla sammanhang måste måste minska energiförbrukningen. Säkert är också att kostnaderna för de nya energislagen måste kalkyleras distribuerade fram till konsumenten i planerbart flöde och inkludera reservkraft.
LENNART ISAKSSON
