SÖK
MENY
Klimat och miljö, replik till Gunell
I minister Camilla Gunells artkel om att Lokal vind ska driva trafiken, uppmanar hon mig att vara saklig och sanningsenlig och inte söka konflikt. Jag är förvånad, jag har alltid eftersträvat att vara saklig och sanningsenlig i mina skriverier. Jag söker inte heller konflikt. Ålands Natur & Miljö, där jag medverkar, har försökt få till stånd ett samarbete med Landskapsregeringen utan att lyckas.
LR:s bemötande av ÅNM:s ”Snabbrutt” liknar däremot konflikt. LR:s sågning av förslagen till nya färjor är en nedvärdering och ett angrepp på min yrkeskunskap.
Jag vore tacksam om Camilla Gunell kunde visa på när jag varit osaklig och inte hållit mig till sanningen, så skall jag göra mitt bästa för att bättra mig. Tydligen handlar det om användningen av ”fiskdiesel” där Gunell inte vill tillåta användning av det bränslet med motivering att det saknas certifikat.
Efter ytterligare kontakter med motorexpertis och sökningar på nätet, kan jag bara vidhålla min ståndpunkt. Det finns ingen officiell certifiering av bränslen, däremot finns det ett antal Europanormer för olika typer av bränslen. Fiskdieseln faller in under gruppen FAME, Fatty Acid Methyl Ester. Det finns lång driftserfarenhet av bränslet och inga negativa effekter har påvisats.
Man kan genom vissa företag och organ få ett certifikat på att ett bränsle är ett rent biobränsle, som i Sverige skulle få skattelättnad. Bland annat kan ett biobränsle Svanen-märkas.
Vad som då närmast certifieras är att råvaror och tillverkning är miljövänliga. Vilken typ av certifikat är det Camilla Gunell vill se, det har jag inte fått klart för mig. Vad för sorts certifikat har Nestes bränsle? Vore tacksam att få se hur det ser ut. Hur ser certifikaten ut för den fossila dieseln som hittills upphandlats?
Nestes bränsle tillhör gruppen HVO, Hydrerad Vegetabilisk Olja. Nestes olja kritiseras starkt av svenska Naturskyddsföreningen och Greenpiece för innehållet av PFAD, som kommer från palmolja.
I Sverige producerar Preem HVO utan PFAD, istället används tallolja. Detta ger en betydligt miljövänligare produkt, som tyvärr hotas av Nestes PFAD baserade bränsle, som tydligen blir billigare. Flygbussarna i Sverige kör på rapsolja, RME, som också tillhör gruppen FAME. Den har varit bas för normen EN 14214 där fiskdieseln avviker på några punkter.
Rapsoljan ger vissa problem med kristallisering i bränslet, vilket inte påvisats för fiskdieseln. Minister Gunells val ser jag därför som mindre klimatsmart.
Hösten 2012 arbetade Ålands Teknikkluster med rapporten Miljövänliga bränslen på Åland. Den presenterades i början av 2013. ÅTK fick då inte gå in på området biogas eftersom LR:s eget organ ÅTC höll på med ett biogasprojekt. Resultatet har jag inte sett och någon anläggning har inte synts till.
Det går så oerhört trögt när det gäller miljösatsningar. Det finns mig veterligen inga biogasbilar på Åland. Då är det inte lätt för privata aktörer. I Stockholm kör alla bussar antingen på biogas eller biodiesel.
Varför dröjer det på Åland? LR måste vara drivande och garantera avsättning. Ett samägt bolag är en bra idé. Förhoppningsvis kan det bli en eldriven Töftö färja så småningom men det har tagit otroligt lång tid. De flesta borde ha varit konverterade vid det här laget. Också de mindre frigående färjorna hade kunnat få eldrift om LR varit mer aktiv.
Jag samarbetar gärna med Camilla Gunell, speciellt när det gäller färjor.
Välkommen att ta kontakt, gärna genom Ålands Natur & Miljö.
JAN GRÖNSTRAND
