SÖK
MENY
Klubbhus behövs, klubbhus räddar liv!
Under coronakampen har det visat sig att bland annat församlingarnas, organisationernas och medborgarnas egen verksamhet har haft en viktig roll. Myndigheters och andra aktörers samarbete fungerade utmärkt, särskilt den tredje sektorns aktörers snabbhet, smidighet och genuina vilja att hjälpa. Den tredje sektorn har klart betydande roll för de mest utsatta personerna för att trygga deras liv, de arbetar för de mest utsatta människorna i samhället och de arbetar också förebyggande.
Vi vet alla i dag att psykisk ohälsa är kostnadskrävande, både för samhället och individen. Det råder även konsensus världen över om att klubbhusmodellen visat sig vara en effektiv och lönsam rehabiliteringsmodell, framförallt på det mänskliga planet, men också vad det gäller minskade kostnader för sjukvård, socialt stöd från kommunen och sjukersättning.
Flertal forskning världen över visar att klubbhushusmodellen har visat sig ha bättre resultat beträffande socialt nätverk, socialt stöd och livskvalitet än kommunal daglig sysselsättning. Klubbhusens medlemmar upplever mindre stigma, bättre livskvalitet och en större förbättring än deltagare i andra rehabiliteringsprogram. Medlemskap i ett klubbhus resulterar i avsevärt minskat antal dagar på sjukhus, minskad användning av sociala insatser och öppenvård, bättre livskvalitet och större benägenhet att söka och behålla arbete.
Genom att investera 1 euro i klubbhus sparar man 4,57 euro i sjukvårdskostnader, kostnader för 2 platser på psykiatriskt sjukhus finansierar verksamheten under ett i ett klubbhus med 4-5 anställda och dagliga besök runt 30 medlemmar (Eskot ry calculation 2018).
Klubbhusens verksamhet är en billig och ekonomiskt lönsam verksamhet, däremot att spara 30 000 i verksamheten har en betydande del för verksamheten.
Den arbetsinriktade dagen i klubbhus erbjuder ett varierat utbud av arbetsuppgifter som medlemmar och anställda tillsammans utför, den här strukturen att jobba sida vid sida tillsammans med det gemensamma ansvaret för verksamheten bidrar till återhämtning.
På Pelaren sitter man i framsätet av sin egen rehabilitation och vi bestämmer själva takten och här bygger allt på frivilligheten, vår första riktlinje. Det gör det svårt för KST att sätta oss i rätt kategori. Vi är unika. Jag som upplevde det som livsavgörande och som en verksamhet som verkligen gör skillnad, (Jonah Bogle, Nya Åland, 2020)
I praktiken ser möjligheterna olika ut till social rehabilitering för olika personer. De personer som har klara diagnoser över sjukdomar och funktionsnedsättningar beviljas rehabilitering. För de personer som har ospecifika problem med att klara sitt dagliga liv finns inte i dagsläget ett lika tillgängligt stöd. Speciellt vuxna med psykisk ohälsa och unga vuxna med samsjuklighet upplevs som en grupp som sällan får rätt stöd. Ett problem för kommunerna är bristen på stödarbetsplatser. Det är svårt att hitta platser inom den egna kommunen då resurser för handledning ofta krävs och de resurser som finns för detta inte är tillräckliga. I tredje sektorn tillhandahålls stödarbetsplatser (Fixtjänst), arbetsinriktad verksamhet som bygger på förmåga till arbete, delaktighet och social gemenskap (Pelaren) och arbetsträning och arbetspraktik (Emmaus).
Enligt den nya socialvårdslagen ”25 § gällande förebyggande av psykisk ohälsa är syftet med arbetet för förebyggande av psykisk ohälsa är att stärka de faktorer som skyddar individens och gemenskapens psykiska hälsa samt att avlägsna och minska faktorer som äventyrar den psykiska hälsan.
Detta kan kopplas till grunden i klubbhus där arbete och gemenskap i den arbetsinriktade dagen som drivs av medlemmar och anställda.
Förebyggande av psykisk ohälsa enligt denna lag omfattar bland annat att socialvårdens övriga arbete för förebyggande av psykisk ohälsa, med vilket avses socialservice enligt 14 § som stödjer individens psykiska hälsa.
Det arbete för förebyggande av psykisk ohälsa som utförs inom socialvården ska planeras och genomföras så att det bildar en funktionell helhet tillsammans med det övriga arbetet för förebyggande av psykisk ohälsa och alkohol- och drogarbetet i kommunen och inom Ålands hälso- och sjukvård. Beträffande samarbetet mellan kommunen och Ålands hälso- och sjukvård gällande förebyggande av psykisk ohälsa ska samverkansavtal ingås enligt 69 §.
Syftet med denna lag är bland annat att:
1) främja och upprätthålla välfärd och social trygghet,
2) minska ojämlikhet och främja delaktighet,
3) på lika grunder trygga behövlig och tillräcklig socialservice av god kvalitet samt andra åtgärder som främjar välfärden,
4) främja klientorientering och klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården samt
5) förbättra samarbetet mellan socialvården och kommunens olika sektorer, under landskapsregeringen lydande myndigheter samt andra aktörer för att de mål som avses i 1-4 punkterna ska nås.”
Pelaren uppfyller punkterna delaktighet, tillvaratagande av människors styrkor, var av deltagandet hjälper människor att bygga sig en hållbar tillvaro och där psykiska svårigheter inte längre definierar livskvalitet. Där av känns det konstigt att återigen nagga Pelarens verksamhet i kanten.
MEDLEMMAR, ANSTÄLLDA OCH STYRELSEN AV KLUBBHUSET PELAREN
