SÖK
MENY
Kortrutt och ”att räkna hem”
Vi har tidigare berättat om landskapsregeringens kostnader för kortruttsutredningen. Vi har då begärt att landskapsregeringen kommer till insikt om att projektet innebär att med föråldrad teknik försöka backa in i framtiden.
Många ålänningar har insett att ju tidigare projektet stoppas desto större vinster i ekonomi, miljö och välfärd.
Grunderna i landskapsregeringens kortruttssystem är att:
– låta trafikanterna och godset förflyttas på land istället för till sjöss
– investeringar såsom vägar, broar och tunnlar ”betalas tillbaks” med minskad driftkostnad för färjorna
– minskad driftkostnad ger på sikt en totalt lägre kostnad för skärgårdstrafiken
– kortare rutter ger mer flexibilitet för disposition av färjorna och öppnar framtida möjligheter för mindre och snabbare passbåtar
– ansvaret för kostnaderna för resor förskjuts i större utsträckning från landskapet till resenären
Idag finns ökande kunskap om begrepp som verkningsgrad, fossilbränsledrift och miljöhänsyn. Vi vet att det finns belägg för att hellre låta trafikanter och gods förflytta sig till sjöss än på land.
I kortruttsutredningen är de huvudsakliga antagandena och metodvalen felaktiga: Utredningen grundas på fortsatt fossilbränsledrift och framskrivning av bunkerpriser kombinerade med tidigare bemanningskostnader och med dessa data tillämpas nuvärdemetoden vid ”hemräknandet av investeringar i nya vägar, broar och tunnlar”.
Nuvärdemetoden är inte tillämplig vid ett tekniksprång som innebär ett paradigmskifte: Vi övergår från fossilbränsle- till eldrift. Det går bara att använda nuvärdemetoden när alternativen har lika lång ekonomisk livslängd. Dagens skärgårdstrafik, som fortsätter i kortruttsutredningen, är i praktiken utan ekonomisk livslängd.
Skulle nuvärdemetoden ändå kunnat användas kan vi tänka oss att även om en investering inte skulle vara penningmässigt lönsam kunde den vara lönsam i ett miljö- och hållbarhetsperspektiv.
I kortruttsutredningen sägs att nya vägar, broar och tunnlar på sikt ger en lägre driftskostnad. De välbetalda konsulterna har tänkt sig kortare fossilbränsledrivna färjpass och lägre bemanningskostnader.
Men med teknikskiftet behövs inte kortare sjöpass eftersom den nya tekniken medger redan i inledningen tre gånger snabbare sjöpass än i dagens trafik. Därtill sker förändringar i bemanningsstrukturen genom att batteridrivna färjor inte behöver ha maskinutbildad besättning ombord. Inte heller elutbildad personal behövs genom att service och underhåll sköts i hamn. Och bunker kommer vi helt ifrån. Driftskostnaderna blir därför betydligt mindre än dagens.
Enligt kortruttsutredningen skulle kortare rutter ge mer flexibilitet. Tanken var att kortare respass till sjöss skulle innebära tidsbesparingar för resenären. Men med den nya tekniken skulle flyttandet av resvägen ställvis till lands innebära förlängd restid. Varje landtransportandel skulle förlänga restiden.
Landskapsregeringen säger att ansvaret för resekostnaderna ska förskjutas från landskapet till resenären. Vi kan säga att den nya tekniken skulle vara en ekonomisk lättnad för resenären. Med den nya tekniken skulle göras avsevärda inbesparingar genom att investeringar i nya vägar, broar och tunnlar inte behövs.
Nu måste lagtingets finans- och näringsutskott fördjupa sina kunskaper och konstatera att det inte är försvarbart att bibehålla en fullmakt för landskapsregeringen att låna 40 miljoner euro för något den tekniska utvecklingen förpassat till en svunnen tid.
Redan idag kan vi också hoppa över utvecklingsskedet med hybriddrift, som fortsatt skulle innebära att fartygen drivs med fossilbränsle och med lika stor besättning som idag. Vi har tillförlitlig elförsörjning från både väst och öst som ger oss säkerhet i förverkligandet av en eldriven skärgårdsflotta. Samtidigt har vi motiv för att hela tiden utveckla vår egen förnyelsebara energiutvinning.
Angående den mest debatterade västra Föglö-frågan: Under fossilbränsleepoken har det grunda Ekholms sundet varit ett problem. I det kommande skedet delas trafiken så att det befintliga Överöfärjfästet används för godstrafik medan de snabba persontransporterna, med snabbgående fartyg av BBGreen-typ, anlöper Degerby.
Vi ser mycket positivt på Ålands Natur & Miljös snabbruttsutredning!
Obunden samlings höstmöte
