SÖK
MENY
Kortrutt och elhybrid – från första parkett del 3: kortruttsrapporten
I samband med vårbudgeten 13 april 2017 äskades om en fullmakt om 40 miljoner för att inleda kortrutten. Med en 4 procents diskonteringsränta skulle projektet ge ett nettonuvärde om 150 miljoner över 40 år.
I remissdebatten hänvisade minister Mats Perämaa (Lib) till att minister Mika Nordberg (MSÅ) skulle presentera kalkylerna ”om en stund”, men ändrade sig senare till att de skulle presenteras i utskottet. Där får media inte närvara och ingen får yppa vad som sägs.
Jag for till Portugal under pausen i plenum då jag lärt mig att oppositionen inte kan påverka ett betänkande och hade tillfrågat en ersättare. Men den 16 maj höll ministrarna Perämaa och Nordberg en presskonferens där de presenterade rapporten, som låg till grund för överskottet om 150 miljoner euro. Presskonferensen finns inte på regeringen.ax men jag litar på detaljerna i mitt anförande 31 maj 2017.
Rapporten fanns på regeringen.ax/kortrutt PM östra Föglö västra Föglö. Den sades vara ny, men är daterad 2017.03.31 och fanns på nätet då vi förde debatten i lagtinget. Varför presenterades den inte då?
På sidan 3 kunde jag läsa: ”De ackumulerade driftsinbesparingarna som enbart förändringen av trafiksystemet ger uppgår till strax under 150 miljoner euro över tidsperioden för jämförelsen på 40 år” Jag känner igen formuleringen från tilläggsbudgeten men detta fattas: ”Jämförelsen har gjorts med nuvärdesmetoden över en tidsperiod på 40 år och med en kalkylränta på 4 procent.”
Jag försöker hitta nuvärdet på 150 miljoner i rapporten, men misslyckades. Då började jag att studera tabellerna och på sidan 17 hittar jag ett diagram där jag med förstoringsglas och egen subtraktion kan komma till 150 miljoner, men detta är just ”ackumulerade driftskostnader”, men inte diskonterade nuvärden. Detta är svaret man söker med en investeringskalkyl. Steg 1 för detta är driftskostnaderna som sedan måste diskonteras.
Det finns sammanställningar med nuvärdet för de olika alternativen (sidorna 21–23) som i medeltal är på 37 miljoner och inte 150 miljoner, som ministrarna hävdat.
Min erfarenhet av skärgårdstrafiken var och är begränsad, men jag har undervisat fem år på Hanken i finansiering och investering, så jag kunde omedelbart se ytterligare ett fel i analysen. Man hade samma kalkylränta (4 procent) för 0-alternativet (= fortsätta som förr) som för kortruttsalternativet (= nytt alternativ). 4 procent är en normal kalkylränta om man ”gör som förr”. Då man ger sig ut på okända vatten måste man ha en högre kalkylränta (”riskränta”). Redan med en kalkylränta om 4,2 procent så blir nuvärdet för kortrutten noll. 6 procent är en rimlig kalkylränta och då blir nuvärdet minus 150 eller mer.
I en insändare skrev jag senare: ”guldägg eller slukhål”.
Nu visste jag att kortrutten inte hade ett nettonuvärde om 150 miljoner. Enligt rapporten de hänvisar till var det under 40 miljoner. Med en rimlig korrigering av kalkylräntan blir nuvärdet istället negativt om minst 150 miljoner. Dessa uppgifter fick jag fram utan att vara med i utskottet.
Nu väntade jag på betänkandet. Skulle utskottet skriva 150 miljoner eller lite under 40? När betänkandet publicerades på nätet läste jag: ”Utskottet omfattar … förslag … så snart som möjligt… med hänvisning till de inbesparingsmöjligheter som föreligger …” Någon summa nämns överhuvudtaget inte i finansutskottets betänkande. Lade minister Nordberg fram rapporten för utskottet?
Jag såg fram emot debatten, som skulle bli en av de viktigaste jag deltagit i och var nyfiken på vilket nuvärde som kollegerna i utskottet trodde att kortrutten hade.
STEPHAN TOIVONEN
ÅLÄNDSK DEMOKRATI
