SÖK
MENY
Kortrutt, snabbrutt och miljö
Mikael Staffas , jag tycker du missuppfattat det mesta av vad jag skrivit.
Jag kan börja med ditt påstående att jag skulle ha fått något svar på 13 sidor från LR. Något sådant har jag aldrig fått, varken på papper eller via e-post. Och MKB:na är, precis som man sagt om MKB för Havsvidden att det är ett rent beställningsjobb. Och det är samma företag som levererat rapporterna!
Staffas tycks anse att jag inte ser konsekvenserna och sammanhanget i frågorna. Jag ser det mycket tydligt och ser också att LR inte förstår sammanhangen när det gäller miljön. Både globalt och på Åland är biltrafiken ett grundläggande miljöproblem och största enskilda källan till CO2 utsläpp.
Att färjorna har bara 1,6 passagerare per bil är helt orimligt och något man borde försöka ändra på. Därav min fråga om det primära syftet med skärgårdstrafiken är att flytta bilar.
Staffas har helt undvikit det som är huvudpunkten i mitt resonemang, nämligen att nya miljövänliga färjor sparar mer på både miljö och ekonomi än kortrutten. Hör med Färjerederiet i Sverige, de satsar systematiskt på miljöåtgärder och planerar också för biobränslen. 40 miljoner borde räcka till två nya miljöfärjor och en snabbgående båt.
Du berör inte framställning av lokalt biobränsle, biogas och biodiesel. I bägge fallen kan man reducera metangasutsläppen samtidigt som man kör i stort sett koldioxidfritt. Det är en enorm miljövinst, som aldrig uppnås med att korta några färjepass. Men här gäller det att förstå sammanhangen!
För övrigt var min tveksamhet till dina siffror om koldioxidutsläpp och därmed bränsleförbrukning på 16 000 ton riktig. Siffrorna är inte relevanta, i dagsläget köper landskapet in ca 8 000 ton dieselbränsle per år.
Beträffande trafik med snabbgående båtar undrar jag vad du läst för artikel? Ingenstans säger jag något om trafik på Galtby, därav min kommentar att ”blanda in Galtby”.
ag har inte tänkt att en snabb passagerarbåt mellan Kökar och fasta Åland skall gå via Galtby, färjorna kan fortsätta på den linjen, men byt ut mot moderna miljövänliga fartyg. Jag har inte heller någonstans sagt hur turlistorna skall ändras och vilka färjeturer som kan ersättas med snabbgående båt.
Jag begriper mycket väl att det behövs färjor för en stor del av trafiken men investera i miljöfartyg och inte i miljöförstöring. Läs inte in uttalanden jag inte har gjort. Varför skulle ett par snabbturer om dagen begränsa möjligheten för servicefolk att komma ut i skärgården? Tvärtom är dagens trafik mer begränsande.
Jag säger att en dubbeltur med konventionell färja kan ersättas med två dubbelturer med en snabb båt till totalt lägre kostnad och lägre bränsleförbrukning. Är det en försämring av trafiken att kunna komma från Kökar till Mariehamn på 1 timme och 45 minuter? Eller till Långnäs på 1 timme och 15 minuter? Med en utveckling av konceptet BB Green, som gör 30 knop, går det ännu fortare.
Snabbåtstrafik skulle kunna medge arbetspendling mellan Kökar och Mariehamn eller mellan öarna. Det gör inte kortrutten, som inte minskar restiden, bara komplicerar resandet med en massa byten. Snabbåtstrafik från Mariehamn skulle i högsta grad gynna turismen i skärgården. Se på Stockholms skärgård. Man kan ta en båt ut i skärgården, äta en god middag och komma hem på kvällen.
Den åländska biodieseln – fiskdieseln blir som vanligt avfärdad. Motortillverkarna accepterar biodiesel i sina motorer och fiskdieseln är en biodiesel enligt EN14214. Det enda problemet med den är att hållbarheten är tre månader och inte sex.
Det är om man låter bli att köra i tre månader som det problemet blir aktuellt. Röde Orm har kört en och samma buss i sex år på enbart fiskdiesel utan några problem. Garantifrågan är inte heller något väsentligt eftersom en motor i kommersiell drift har högst ett års garanti.
Jan Grönstrand
