Kvinnors frihet är begränsad
Me too-rörelsen visar tydligt att kvinnans kropp i många fall ses som allmänhetens gods. Något som man kan ta sig rätten att ta på, att nyttja, att slå på eller att prata om som ett objekt. Det är ingen nyhet för oss kvinnor, jag har nog aldrig mött en kvinna som inte blivit utsatt för sexuella trakasserier, eller värre, otaliga gånger i livet. Detta är ett stort samhällsproblem och vi behöver gemensamt ta ansvar för att skapa bättre attityder och förändra.
Rätten till den egna kroppen är en grundläggande jämställdhetsfråga. De som stödjer tanken driver ofta också frågor så som rätten till abort, skärpta straff för trafficking och arbete med att minska våldet mot kvinnor i nära relationer. Om man inte kan bestämma över sin egen kropp – vad har man då för makt i sitt liv och kan man alls ses som fri? Mitt svar är nej.
En annan viktig frihetsfråga är tillgången till pengar. Vi har idag oacceptabla löneskillnader mellan kvinnor och män, det gör att kvinnor generellt har mindre pengar än män. Ekonomisk styrka är makt vilket gör att låga inkomster inskränker ens förmåga att påverka sin omgivning och samhället i stort. Den personliga friheten inskränks likaså, för utan egna pengar är ingen människa fri.
Vi behöver alltså arbeta med attityder och demokratifrågor men också med att förändra arbetsmarknaden i stort och kvinnors delaktighet och utkomst från den samma i synnerhet.
Ingrid Johansson (lib)