SÖK
MENY
Landskapet måste läsa på om slåtterängar
Jag skrev tidigare om landskapets skötsel av Natura 2000-området på Nåtö. Som befarat slogs allt gräs och blommande växter bara ett par dagar in i juli.
Om man slår en äng, skall det slagna få ligga flera dagar för att blommor ska hinna fröa av sig. Två dagar efter slåttern var allt hopräfsat i prydliga högar. Inte mycket som hunnit fröa av sig. Några tuvor med blommor finns kvar vid stenar och stubbar, avsiktligt eller en tillfällighet?
Vi kan se fram emot ännu ett insektsfritt år. De som vandrar längs naturstigarna slipper störas av en massa färgfläckar i det kortklippta gräset och inget irriterande surr från humlor och bin. Trädgårdsmänskor, som föredrar kortklippta sterila gräsmattor, känner sig hemma.
På informationstavlorna blir man upplyst om att lövängarna var till för att få vinterfoder till djuren. Var betade djuren sommartid? Vinterfodret togs från höängarna – vallåkrarna, där slåtter och höbärgning gjordes rationellt på stora sammanhängande ytor.
Att gå omkring med lie och slå gräs bland buskar och träd och sedan samla upp det och transportera bort det är arbetskrävande och inte så rationellt. Djuren behövde allt som växte i hagarna – lövängar och strandängar.
På Nåtö var det aktuella området uppdelat i norra och södra betet och djuren flyttades under sommaren mellan delarna. Detta gjordes för att ett nyss avbetat område skulle hämta sig och nytt gräs (med blommor) skulle växa upp. Det var konstant blomsterprakt ända in på hösten.
Ett undantag var dock att man ofta hamlade träden ute på betet för att dryga ut vinterfodret. Ofta slogs också dikeskanter och andra mindre ytor, där djuren inte betade. Allt skulle tas tillvara.
Mycket långt tillbaka i tiden slogs gräs på lövängarna eller slåtterängarna, men det torde ha varit innan djurhållning ökade på gårdarna och innan man började med odling av vall. När man läser om slåtterängar sägs det att det förekom under 1 000 år. Det sägs också att markerna skall röjas (fagning), tidigt på våren och pinnar, löv, mossa och skräp skall tas bort.
Sedan sägs att slåttern börjar i juli och varar en månad och att man slår mindre områden i taget och på de först slagna ytorna hinner blomningen börja om.
Det är tydligen den här processen landskapsregeringen försöker imitera men misslyckas med. Om det varit en slåtteräng är det mycket länge sedan. Det var betesmark och uppvisade samma artrikedom, som beskrivs för slåtterängar.
Vad gör landskapsregeringen för fel? Det ligger mängder av kvistar, grenar och död ved på marken. Hasseln borde ha beskurits för 30 år sedan. Det kommer inte en ny blomma på hela sommaren. Insekter har försvunnit, fågelbeståndet har minskat drastiskt.
Läs på om slåtterängar och gör rätt om det inte går att få tillräckligt med betesdjur. Ett Natura 2000-område får inte misskötas så här.
JAN GRÖNSTRAND
