SÖK
MENY
Lekparker behöver berättelser
Pelle Svanslös bor kanske inte på Åland. Men vi har egna berättelser. Och vi har skickliga författare som kan förädla dessa berättelser. Detta bör vi använda oss av när vi bygger våra offentliga lekparker och familjeplatser.
Undertecknad besökte tillsammans med familjen Pelle Svanslös-parken i Uppsala i somras. Katten Pelle bor ju som många vet i Uppsala. Vi blev mycket imponerade. Parken är fint planerad och bygd, och tillgänglig för alla som en liten del av anrika Carolinaparken.
Känner man till böckerna om Pelle Svanslös så är parken kul. Känner man inte till böckerna så kan besöket i parken leda till att nästa bok i handen är om Pelle Svanslös.
Det finns fina lekparker i Mariehamn, och på Åland. Men berättar de en historia? Om inte så är det en förspilld möjlighet. Inte bara för att göra parkerna ännu bättre, utan också för att erbjuda barnen fler vägar in i berättelsernas och historieberättandets viktiga värld. Om barnen genom leken känner sig delaktiga i en berättelse väcker det troligtvis en vilja att ta reda på mer om berättelsen. Kanske låna en bok på biblioteket. Och sedan en till. Att läsa, eller lyssna till andra som läser.
Att engagera våra åländska berättare när vi bygger lekparker, familjeplatser eller – för den delen – andra offentliga rum kunde vara ett sätt att lyfta de berättelser som finns på Åland och samtidigt stöda våra författare och skribenter.
Likt procentregeln när gäller konst i offentliga byggnader.
Nästa gång det ska byggas en lekpark eller familjeplats i Mariehamn så borde första samtalet – innan man ringer en rutch-leverantör eller byggfirma – alltså vara till en av våra författare eller skribenter med frågan: vilken berättelse tycker du ska ligga till grund för den här platsen?
ALFONS RÖBLOM
STADSFULLMÄKTIGELEDAMOT (HI)
