Efter flera års politiskt stillestånd är den åländska samhällsutvecklingen tillbaka på den politiska agendan. Motvilligt hos vissa som helst vill att allt skall vara som förut, stimulerande för oss andra som äntligen ser nya möjligheter till en samhällsutveckling med långsiktiga mål och visioner.

Den föregående regeringsperioden var på flera sätt ett misslyckande. Trots goda ambitioner lyckades ansvarig S-minister sjabbla bort en kommunreform som funnits med på agendan i decennier. Med flankstöd från en förändringsovillig opposition som tror att allt löser sig genom att ösa in mer pengar från en outsinlig klumpsumma när det börjar gå trögt.

Men klumpsumman är inte outsinlig, utvecklingen i världen är dramatisk och påverkar i hög grad också oss på Åland, ständiga nya krav på förvaltningen skapar allt mer tryck på de olika samhällsinstitutionerna. Verkligheten är att vi ålänningar inte längre har råd eller ens möjlighet att bibehålla ett i oändlighet förstenat åländskt samhälle där ”samhällsutveckling” innebär att hjulen smörjs av mer pengar. Eller att miljoner öses in på projekt som sedan läggs ned vid följande regeringsbyte.

Vi vandrar runt i spillrorna från en havererad kommunreform med ett kommunandelssystem som anpassades för den reform som sedan inte blev av. Och som inte fungerar för dagens institutioner. Kommunerna får inte bara för litet pengar för sin lagstadgade verksamhet, systemet är också orättvist för samtliga. Något som skapar sprickor och avundsjuka där vi borde ha samarbete och gemensamma mål. Och som pressat fram en obehövlig lagstiftning om ”kriskommuner”.

Den enda(!) större reformen som genomförts på många år, KST, har haft en start kantat av det ena problemet efter det andra. Också här lider man av ett stort behov av pengar man inte får, en effekt av ett illa anpassat landskapsandelssystem. I den nu planerade krisbudgeten skulle pengar till KST i stället för till kommunerna vara mer effektivt.

Men, det räcker inte med att ge mer pengar till kommunerna för att lösa en dagsaktuell kris vi inte borde ha. Vi måste framför allt, i skyndsam ordning, uppdatera landskapsandelssystemet till det samhälle vi har idag. En återgång till ”så som det var förut” fungerar inte då samhället ju inte ser likadant ut ”som förut”.

Vi måste våga gå till roten med problemen och diskutera kommunreform igen, med de erfarenheter vi gjort. En viktig erfarenhet är att befolkningen främst är intresserad av god service på bekvämt avstånd, något vi kan trygga genom lagstiftning om längsta tillåtna avstånd till servicepunkterna. Med digitalisering kan vi sköta den mesta av byråkratin via nätet. Och vi vet att en stark centralort är ett absolut krav för en framgångsrik kommunsammanslagning.

Vi moderater vill ha en konkret samhällsutveckling med långsiktiga visioner och lösningar där ambitionen är ett modernt borgerligt samhälle där välfärd skapas genom ansvarsfull ekonomi, ett blomstrande näringsliv och där arbete lönar sig. Följ gärna med på vår resa!

ERIK SCHÜTTEN (MSÅ)
KOMMUNFULLMÄKTIGELEDAMOT I SUND

Mer läsning

Lemlands kommunstyrelse vill inte ha ett samgående med Lumparland

S och Lib tror inte kriskommunlagen godkänns

Regeringen vill centralisera