DELA

Lyssna på personalen och ta ansvar

Personalsituationen inom äldreomsorgen måste åtgärdas omedelbart. I reportage efter reportage skildras hur personalen blir alltmera utmattad, avdelningar kan inte öppnas i brist på personal och många lojala anställda lämnar sitt jobb i hopp om att hitta en mera mänsklig arbetsbörda.

Om man lyssnar till de anställda är det särskilt två omständigheter som behöver förändras. Den ena är arbetstiden och den andra är lönen. Arbetsbördan ökar när klienterna som behöver stödboende eller hemtjänst kräver allt mer vård och omsorg. Arbetet är ett skiftesarbete eftersom många klienter behöver dygnet runt service. Bristen på personal innebär ofta att de som är lediga tvingas hoppa in och jobba under sin lediga tid. Detta driver på illamåendet och utmattningen. Mer personal krävs.

För att få tillbaka personal måste arbetsgivaren det vill säga kommunen aktivt arbeta fram arbetstidslösningar som passar den enskilda vårdarens livssituationen. Kortare arbetstid med bibehållen lön är som jag ser det enda vägen framåt. I en del kommuner i Sverige har man infört sextimmars arbetsdag för de anställda inom äldreosmorgen. Resultaten förefaller att ha varit övervägande positiva. Andra åtgärder som beaktar den anställdas livssituation är att bevilja alla som så önskar heltidsjobb och deltidsjobb när de så önskar. Heltid ska vara en rättighet och deltid ett alternativ. Många vårdare är småbarnsföräldrar och vill i högre grad kunna anpassa sin arbetstid i enlighet med sin familjesituation. Också andra faktorer kan spela in i valet av deltid. Den anställda ska inte behöva motivera sina önskemål utan respekteras för sitt val av deltid eller heltid.

Behovet av vikarier är konstant inom äldreomsorgen. När nativiteten för många år sedan gick upp skapades en pool i staden för att möta vikariebehovet inom barnomsorgen. En pool borde skapas också inom äldreomsorgen för att ta till vara det potentiella intresset bland pensionerade vårdare att tjäna en extra hacka.

Förkortad arbetstid med bibehållen lön är en form av löneförhöjning. Om man inte lyckas genomföra tillräckliga arbetstidsreformer är direkta lönehöjningar ett alternativ. Att höja lönerna är upp till arbetsgivaren. Kollektivavtalen anger miniminivåer. Därutöver är det fritt för arbetsgivaren att avtala om gropjusteringar för vissa grupper anställda.

Många vårdare upplever att de inte blir hörda och att deras arbete inte värdesätts tillräckligt. Missnöjet är utbrett. För att åstadkomma en förändring krävs konkreta åtgärder som omgående beaktar de anställdas krav på bättre lön och flexiblare arbetstid.

För att klara av behovet av personal måste landskapsregeringen och berörda utbildningsmyndigheter öka alla former av utbildning för personal inom äldreomsorgen. Det är konstigt att passiviteten hos de ansvariga inom äldreomsorgen är så stor. Åren går och behoven bara ökar. Det är fråga om våra medmänniskors välmående. Man kan inte avfärda personalens missnöje med att äldreomsorgen är en stor utmaning och så fortsätter man som vanligt. Vi har för länge sedan passerat utmaningsstadiet och närmar oss katastrofen. Alla ansvariga ska ta ansvar och fatta beslut nu.

BARBRO SUNDBACK (S)

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp