SÖK
MENY
Medling på restorativ grund: möjligheter och begränsningar
Medling i brott och tvister utgår ifrån en rikslag från 2006 och rättsteorin om restorativ, eller reparerande rättvisa. Den restorativa rättvisan inbjuder oss att reflektera över andra aspekter av rättvisa än enbart den retributiva (bestraffande) dimensionen. Medling är ett sätt bland flera att genomföra restorativ rättvisa, men alla typer av medling är inte restorativ. Den 26 april i år höll Ålands fredsinstitut och Ålands medlingsbyrå ett öppet och välbesökt lunchseminarium för att just diskutera vad restorativ rättvisa innebär.
Medlingsverksamheten i Finland koordineras av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Ålands medlingsbyrå har ett 20-tal aktiva frivilliga medlare, medmänniskor som ger av sin tid för att lyssna och hjälpa andra. Medling på restorativ grund ger parterna möjlighet att reflektera över det som hänt och ta ansvar för sitt agerande.
Medling har visat sig vara särskilt effektiv i ärenden som berör unga förstagångsförbrytare – en chans att ta materiellt och känslomässigt ansvar för det som hänt. Det som kommer fram i medling kompletterar ofta den bild som framkommer ur en polisrapport. Det som skapas i det mellanmänskliga medlingsmötet bidrar till parternas gemensamma förståelse av det som hänt.
Ofta upplever parter att medlingen är ett tillfälle, ibland det första, att bli hörd och att möta den andras berättelse. En viktig aspekt av medling är att vara en bro till andra befintliga stödtjänster i samhället, såsom familjerådgivningen eller beroendemottagningen.
Med det sagt passar inte medling i alla situationer. Medling passar inte i situationer av upprepat våld i nära relation, där maktbalansen mellan parterna är skev och där våldet normaliserats. Medling är inte lämpligt när det finns hot om konsekvenser av medling för offret, eller när någon under tvång pressas att samtycka till medling. Det skulle vara helt på tvärs med idén om restorativ rättvisa.
Därför finns det trösklar för när vi väljer att medla. När det rör sig om ett brott som innefattar våld och som riktat sig mot den misstänktes make, maka, barn eller förälder eller mot någon annan som på liknande sätt är närstående till den misstänkte får endast polis- eller åklagarmyndigheten ta initiativ till medling.
Man medlar bara om det kan säkerställas (genom separata förmöten och specialutbildade medlare) att samtycket är frivilligt och att ett brottsoffer inte utsätts för ytterligare kränkningar genom ett medlingsförfarande. Medlingspersonal och medlare utbildar sig kontinuerligt i frågan om hur man bemöter våldsutsatta människor med empati.
De medlare som medlar i närståendevåldärenden har förutom grundutbildning i medling (cirka 50 timmar) också specialutbildning i ärenden gällande våld i nära relation (cirka 130 timmar tilläggsutbildning, senast under år 2022 i en riksomfattande kurs). Ytterst ligger beslutet att medla eller inte medla i alla ärenden, inklusive närståendevåldärenden, hos medlingsansvarig på Ålands medlingsbyrå.
Vad som utgör en nära relation tolkas brett (inte bara våld mellan makar eller mot kvinnor i hemmet) och tröskeln för vad som kan utgöra våld är låg (medlingen kan beakta även andra former av våld än de som utgör lagbrott, till exempel psykiskt eller ekonomiskt). I praktiken utgör dessa ärenden (brett definierat) en handfull initiativ i året (varav inte alla går till medling) på Ålands medlingsbyrå.
Målet med medling i sådana ärenden är inte att parter ska stanna tillsammans eller undvika rättegång, utan att skapa en dimension där insikter om enskilda beteenden eller beteendemönster kan skapas och parterna kan lotsas vidare till samhällets övriga stödmöjligheter. Genom möjligheten att skriva ett avtal i slutet av en medling kan medlingsbyrån följa upp parternas eventuella överenskommelser. Vad gäller våld i nära relation är det åklagaren som i sista hand fattar beslut om åtal, eftersom även lindrig misshandel i nära relation faller under allmänt åtal.
Våldsutsatta personer i samhället, och i synnerhet i hemmet, behöver stöd. Brottsofferjouren kan erbjuda stort stöd, men kan inte göra allt självt. KST:s tjänster utvecklas på ett föredömligt sätt och flera tredjesektor-organisationer håller strålkastarljuset på fenomenet tänt.
Vi som samhälle behöver mer kunskap om våld i nära relation. En våldsutsatt kvinna, eller man, behöver ofta stöd i allt från att komma bort från våldet till praktiska saker i uppbyggandet av den nya vardagen utan våld.
Med vi tror också att vi behöver jobba med roten till våldet och med mer sofistikerade sätt att lösa konflikter än att ta till våld. Därför behövs olika former också för arbete med förövare, såsom till exempel Alternativ till Våld, men även andra stödtjänster. Ofta behövs en rättegång och en dom för att rättvisa ska skipas, men i vissa fall kan en utdömd böteslapp som belastar den gemensamma ekonomin leda till värre konsekvenser för en våldsutsatt kvinna som fortfarande bor tillsammans med förövaren.
Medlingen kan vara ett komplement till domstolsprocessen. Alla som vill bidra till att vi tillsammans, som samhälle, kommer bort från det primitiva våldet som en del av vår vardag förtjänar stor respekt. Vi välkomnar den öppna dialogen om vilka behov vi som samhälle behöver fylla för att nå det gemensamma målet om en vardag utan våld.
PETRA GRANHOLM
MEDLINGSANSVARIG ÅLANDS MEDLINGSBYRÅ
