SÖK
MENY
Mera fakta om kärnkraftverk
I en insändare i Nyan 2023-11-07 skriver Jan Grönstrand om kärnkraft. Jag håller med om mycket av det Grönstrand skriver, men känner ändå att debatten behöver nyanseras för liksom vindkraftsmotståndare tenderar att sprida missuppfattningar om vindkraft så sprider kärnkraftsmotståndare missuppfattningar om kärnkraft.
Frågan är dock om åländska lokaltidningar är rätt forum att debattera kärnkraft överhuvudtaget? Så vitt jag kan förstå saknar Åland behörighet på det området.
SMR, Små Mysiga Reaktorer är en intressant teknologi. Likaså återbruk av använt kärnbränsle i kärnreaktorer, men vi pratar här om ny och oprövad teknologi. Skall vi diskutera framtiden måste vi likväl diskutera framtida vindkraftverk byggda i återvinningsbara material och inte betong. Framtida energilagring et cetera.
Rätta mig om jag har fel, men enligt IAEA finns det bara två SMR:s i drift vid Akademik Lomonosov i Ryssland och IEA skriver försiktigt: ”huruvida de är konkurrenskraftiga återstår att se när de väl är i drift”. Framtiden får utvisa.
Situationen är liknande med olika typer av reaktorer som återanvänder gammalt kärnbränsle. Det är en teknologi som diskuterats så länge jag minns, men som Frank von Hippel vid Princeton säger: ”det kommer antagligen att förbli en väldigt dyrbar teknik jämfört med att bryta uran”. En annan poäng är att samma process som bearbetar använt kärnbränsle även kan anrika materialet för vapenändamål. Använt bränsle från civila reaktorer kan således användas militärt. Enligt Wikipedia finns bara 6 sådana reaktorer i produktion i dag, de flesta i Ryssland.
Återstår slutförvaring då. Kärnkraftverk producerar en hel del avfall, men det är naturligtvis bara en bråkdel som är högaktivt. Om vi börjar med det låg och medelaktiva avfallet skriver SKB så här: ”Avfallet förvaras i kontrollerade bergrum på drygt 50 meters djup i urberget. Efter cirka 1 000 år är det mesta av radioaktiviteten i avfallet borta”. Gott så, men 1 000 år är en lång tid. Hur såg världen ut 1023? Kunde någon då levande föreställa sig hur välden ser ut i dag? Kan Jan Grönstrand sia om hur världen ser ut 3023?
Det högaktiva avfallet sedan. Det mesta av radioaktiviteten försvinner på cirka 1 000 år, men avfallet är fortfarande farligt och skall förvaras säkert i 100 000 år före strålningen sjunker i nivå med bakgrundsstrålningen. Är det ens möjligt? Erfarenheten från de gamla Sovjetiska fyrarna som drevs med en termisk reaktor torde avskräcka.
Det är helt sant att olyckan i Tjernobyl inte var en kärnexplosion och att den orsakades av mänskliga misstag. I fallet Three Mile Island var det en kombination av tekniska fel och mänskliga misstag. Resultatet av sådana misstag kan dock bli mycket allvarliga. Den totala kostnaden för Tjernobylolyckan uppskattades 2019 till 68 miljarder dollar. Saneringen av Fukushima väntas ta 40 år och kosta närmare 500 miljarder euro enligt Sveriges Radio. Detta leder till att inga försäkringsbolag försäkrar kärnkraftverk fullständigt. Underförstått så står staten för det, vilket givetvis är en subvention.
Ser vi på framtiden så misstänker jag att vi behöver en mix av olika energikällor för att helt minska beroendet av fossila bränslen. Vi behöver vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och solenergi. Vi behöver vidare fungerande distributionssystem för elenergi för att kunna producera på ett ställe och konsumera på ett annat. Vi behöver fungerande prismodeller där icke-planerbar kraft åläggs att kompensera med planerbar. Vi behöver accelerera utvecklingen av ”smart-grids” där efterfrågan styrs av tillgång, exempelvis kan elbilar laddas då solen skiner. Vi behöver även fundera på vår energianvändning genom att styra över transporter på mera energieffektiva sätt: Tåg, kollektivtrafik i stället för flyg och bil. Det finns massor att göra!
ANDERS GUSTAFSSON
