SÖK
MENY
Mitt i världspolitikens direktsändning
Ny dag, nya utspel. Takten är intensiv nu, och det som gällde igår kanske inte mera gäller följande morgon. President Trump når nya höjder varje dag – dessvärre i en negativ bemärkelse. Man vet ju inte om man ska skratta eller gråta då den amerikanska presidenten till och med har mage att påstå att Ukraina startade kriget. I alla våra tv-rutor kunde vi nog se klart att det var Putin och Ryssland som invaderade Ukraina och sköt de första missilerna mot Kiev den 24 februari 2022.
Hur långt från sanningen kan man komma? Hur faktaresistent kan man bli? Och hur är det möjligt att världens mäktigaste man, som vi blivit vana att titulera den amerikanska presidenten, väljer att spela på krigsförbrytaren Putins spelhalva. ”Det frågtes blott, det gavs ej svar” skrev Runeberg i Fänrik Ståhl.
Men nu är det viktigt att själv hålla besinningen. Och nu är vår viktigaste uppgift i Europaparlamentet att hålla ihop Europa! Att tala med en röst, inte 27. Att visa att om, och då, USA:s president sviker – så sviker inte vi! Ukraina och president Zelenskyj behöver nu vårt helhjärtade stöd. Och det ska vi ge honom. Hela tiden sedan krigets begynnelse har jag sagt att Ukraina inte bara kämpar för sin egen frihet. De kämpar också för oss, för hela Europa. För demokrati, rättsstat och jämlikhet.
Diktatorerna och de auktoritära länderna i välden vill att den starkes lag ska råda. Men allt sedan andra världskriget har vi byggt samarbetet mellan världens länder på den regelbaserade världsordningen. Något som Putin nu vill bort ifrån, och som tydligen också Trump vill bli av med. Vi som vuxit upp med Astrid Lindgren och Bamse vet att den som är stark också måste vara snäll. Den insikten har inte vare sig Kreml eller Mar-a-Lago nåtts av, utan där är det egoismen, pengarna och makthungern som styr.
Trump har hunnit vara president i strax över trettio dagar. Under dessa dagar har han skapat kaos och osäkerhet. Och det kommer högst sannolikt att fortsätta. Han har nästan fyra år kvar, och ingen vet vad som händer därefter. Det gäller att vara beredd på alla scenarier – också det värsta – som alltid. Samtidigt gäller det nu att samla leden och använda de styrkor vi har som länder var för sig och tillsammans. Vi i Europa, med 450 miljoner invånare, ska klara att försvara oss och Ukraina samt det vi tror på. Också i det värsta scenariot, utan USA. Storbritanniens premiärminister darrar inte på manschetten. Engelsmännen är med oss, liksom Norge och troligen Kanada. Och visst vill vi alla ha fred i Ukraina. Men det måste bli en rättvis fred. Inte en fred som dikteras av Ryssland och Trump över huvudet på Ukraina. Det säger sig självt att utan Ukrainas bifall blir det inget.
Så nu gäller att sätta hårt mot hårt. Sanktionerna mot Ryssland måste EU förstärka, skuggflottan ska stoppas och de frysta ryska tillgångarna på över 200 miljarder användas för Ukraina. Och våra europeiska ledare måste snabbt kunna enas om en gemensam handlingsplan. Europas försvar måste förstärkas och varje medlemsland måste bidra. Vi behöver skapa en inre marknad för försvarsmateriel och se till att Ukraina stöds omedelbart så att Zelenskyjs position inför kommande fredsförhandlingar är hyggligt stark.
För oss i Finland gäller det att fortsätta sköta vår egen del. Vi är bättre rustade idag än någonsin tidigare, och samarbetet med de nordiska länderna samt Baltikum är tätt. Det finns ingen tid att förlora.
ANNA-MAJA HENRIKSSON
EUROPAPARLAMENTARIKER (SFP), RENEW EUROPES VICE ORDFÖRANDE
