I ett demokratiskt rättssamhälle är det åklagarens uppgift att styrka och bevisa skuld utom rimligt tvivel innan någon kan fällas och straffas. Devisen ska givetvis även spegla samhället i stort, även inom politiken som kan vara tuff, men ärlig och givetvis alltid bedrivas med samhällsmedborgarnas bästa för ögonen.

Mot bakgrund av ovanstående framstår Wille Valves (MSÅ) förklaring till avsättandet av Anders Eriksson (ÅF) som ordförande för kommunfullmäktige i Jomala illa underbyggd i sak. Att Valve inte längre är någon politisk duvunge och numera ordförande för sitt parti förstärker kravet på bevisbörda och rent spel.

Pinsamt är det att Wille Valve i offentligheten tillåts komma undan med att ”han vet” olika saker, utan att på något sätt behöva bevisa att det han påstår är sant. Inte ens medierna kräver svar på frågan: ”Hur vet du det?”. Att beskylla en politisk kollega för handlingar med svepande motiveringar att ”man vet” ger snarare sken av en dold agenda där motståndare offras för att nå egna politiska syften.

Enligt Wille Valve har Anders Eriksson sysslat med ”för mycket soloåkande”. Droppen blev ett av Eriksson sammankallat möte med landsbygdskommunernas fullmäktigeordförande. På mötet lyfte Saltviks Runar Karlsson (C) under ”Övriga ärenden” frågan om landsbygdskommunernas representation i Ömsens förvaltningsråd.

Trots att Runar Karlsson i efterhand bekräftar att så skedde ”vet” Valve att Eriksson och Karlsson (C) diskuterade Ömsen-frågan ”innan” det mötet och att Anders Eriksson på så sätt ”gick bakom ryggen” på Jomalas övriga kommunledning. Utifrån Valves sätt att resonera borde således Eriksson, som ordförande för mötet, ha avbrutit Runar Karlsson och avfärdat frågan från dagordningen. Eller?

Så vilken är då den dolda agendan för Moderaternas plötsliga utfall mot Anders Eriksson?

Är det så att den mycket politiskt erfarne Eriksson står i vägen för MSÅ:s politiska mål i Jomala kommun, att sammanslås med Mariehamn och att stanna kvar i det utskällda kommunförbundet Mise trots krav på folkomröstning? Är det så att Wille Valve nu agerar springpojke för att röja Eriksson ur vägen eftersom han upplevs som en allt för stark och besvärlig politisk motståndare? Och i så fall, springpojke för vem?

Vilken roll spelar kommunstyrelsens ordförande Jörgen Strand (MSÅ) i den här allvarliga farsen? Den i media ganska fåordige Strands maktretorik är att hota avgå då han inte får sin vilja igenom. Strand verkar helst jobba i kulisserna, vilket han ju nu även kan göra då kommunstyrelsemötena, till skillnad från fullmäktigemötena, inte är öppna för allmänheten. Att jomalastyrelsen dessutom består av helt eller delvis oerfarna politiker skapar möjlighet för Strand att stärka sin maktposition i kommunen. Tänkbart, men inte fakta.

De politiska intrigerna brukar vanligtvis tillskrivas Mariehamn. Men efter detta finns kanske orsak även för jomalaborna att börja kräva insyn, svar och ansvar av sina förtroendevalda. En allt mindre transparent kommunalpolitik riskerar i annat fall att förpassa den omtalade ”Jomala-andan” till de sälla jaktmarkerna

Slutligen: med 40 års erfarenhet av mediebranschen kan jag inte minnas att läst ett så osmakligt och fullständigt sanslöst personangrepp som Barbro Sundback (S) tillåts leverera mot familjen Eriksson i måndagens Nya Åland. Det finns publicistiska gränser även för vad offentliga personer ska behöva utstå. Eller anser tidning nu sig vara en del av den grövsta sortens social media?

OVE ANDERSSON

Mer läsning

Solmål närmar sig

Föräldrar larmar om hälsovådlig skolbyggnad

Ägare släckte fordonsbrand