Det framförs ofta att landskapets kostnader ökat med 50 miljoner de senaste 10 åren. Landskapets kostnader består av ett antal olika beståndsdelar. Vi har verksamhetskostnader, kostnader för överföringar, avskrivningar, pensionskostnader, reserveringar osv.

Det mest intressanta är förstås verksamhetskostnaderna som består av personalkostnader (ungefär hälften) och alla andra kostnader som krävs för att verksamheterna ska rulla. Om vi jämför verksamhetskostnaderna året 2013 med året 2022 så stämmer det bra att dessa kostnader stigit med nästan 54 miljoner. I bokslutet för år 2013 var verksamhetskostnaderna 168 miljoner och i bokslutet 2022 var de 222 miljoner.

Vad är då orsaken till att verksamhetskostnaderna ökar? Det finns förstås ett antal orsaker, den ena är att personalkostnaderna stiger på grund av avtalshöjningar och där kan vi räkna med 1-2 miljoner årligen. En annan orsak är de kostnadsökningar som innebär att såväl bunker, material som tjänster blir dyrare. En stor post är exempelvis ÅHS där kostnaderna stigit med uppskattningsvis 25 miljoner de senaste tio åren. ÅHS står för närmare hälften av verksamhetskostnaderna i landskapsbudgeten.

Vård på en liten perifer ort är förstås dyr, speciellt är vård utanför Åland är både kostsam och svårbudgeterad, men vill vi vara utan denna? Inte i Centerns värld i alla fall, vi har alltid sagt att vi inte är beredda att spara in på vård, skola och omsorg. De ökade kostnaderna har finansierats av högre skatteintäkter. Skatteintäkterna har under de 10 senaste åren ökat från 230 till 298 miljoner.

Den andra stora kostnadsmassan i Ålandsbudgeten är överföringskostnader. Överföringskostnader är transfereringar till näringsliv, jordbruk, arbetslöshetspengar, kommuner osv. Ser man på särskilt överföringar till kommunerna stod de ganska stilla under åren 2013 – 2018 för att år 2019 sjunka med cirka 4 miljoner.

Under regeringen Thörnroos tid har temporära extra landskapsandelar tillförts kommunerna under åren 2020 – 2022. Nu 2023 så görs en tidigarelagd justering av basbeloppen som ligger till grund för landskapsandelarna, och lagtinget omfattade landskapsregeringens förslag till att kompensera skattebortfall hos kommunerna för resekostnads- och grundavdrag. Detta tillsammans med den årliga indexjusteringen innebär att den neddragning av pengar till kommunerna som regeringen Sjögren gjorde år 2019 är återställd.

ROGER HÖGLUND (C)

Finansminister

Mer läsning

Sund spanar efter inbesparingar

Lumparland: ”Landskapsandelssystemet ruinerar Ålands kommuner”

Centern vill förkovra sig i landskapsandelar