Oblygt gynnade av egna särintressen
Är det en ren slump att Mariehamn och Finström är de stora vinnarna i sossarnas, moderaternas och liberalernas reform av det så kallade landskapsandelssystemet, det vill säga hur lagtinget ska bidra till att kommunerna klarar av att ge ålänningarna bästa vardag? Nej, enligt min mening är allt detta ett resultat av en regeringspolitik där särintressena får styra och ställa på ett absurt sätt.
De tre nämnda partierna är i första hand att betrakta som stadspartier. De tre ordförandena bor i eller precis vid gränsen till Mariehamn. Med en sådan utgångspunkt är det säkert naturligt att på alla sätt gynna staden. Eller vad sägs om att Mariehamn blir den stora vinnaren både i kommunfrågan och i ovan nämnda reform av det som tills nu har betraktats som regionalpolitik?
Finströms nya guldsits beror förstås dels på att det är enda kommunen liberalerna har makten över, dels på att en förstärkning av Godby som centralort passar in i den fortsatta undermineringen av ekonomin i övriga norråländska kommuner. Finansminister Mats Perämaa (lib) räknar givetvis med att invånarna i Geta, Sund, Saltvik och Vårdö snabbt ska söka sig till Finström när alternativet är att kompensera förlorade andelar med skattehöjningar.
Vad får då det verkligt utpräglade stadspartiet moderaterna ut av allt detta? Förutom det ensidiga gynnandet av Mariehamns intressen i alla frågor, har MSÅ fått fritt spelrum när det gäller satsning på kortrutt i skärgårdstrafiken. Vad moderatväljarna tycker om att partiet går i spetsen för en kraftig skuldsättning av Åland återstår att se men hittills är MSÅ-ledningen totalt döv när det gäller den miljökritik som de kommande skövlingarna av öar och skär för med sig. Dövheten beror säkert till stor del på att trafikminister Mika Nordberg (MSÅ) ser till att kumlingeborna Mats Perämaa och Gun-Mari Lindholm (MSÅ) får ha kvar sin egen trafiklinje till Långnäs. Hoppas för sottungbornas del att färjan någon gång har tid att avvika från den politiska rutten.
Undertecknad tillhör en växande skaran av ålänningar som redan längtar till valet i oktober 2019. Då ska liberaler som föglöbon Torsten Sundblom (med sin egen kommun som stor förlorare ekonomiskt) och Mikael Staffas (som kör en kortruttspolitik som kökarborna förfäras över) upp till bevis.
Samtidigt ska socialdemokrater som Carina Aaltonen försvara en politik som totalt struntar i natur och miljö. Nå, kalasjnikovpartiet kan ju alltid trösta sig med att Igge Holmbergs bravader kommer att locka helt nya, extrema väljargrupper!
Leif Hagberg (C)