SÖK
MENY
Också nej-sägarna har ett ansvar
Ett par katter måste upp på bordet när det gäller diskussionen om havsbaserad vindkraft på Åland. För det första: kärnkraftens framhävda och påstådda fördelar jämfört med vindkraften har ingenting direkt att göra med om Åland ska möjliggöra byggande av havsbaserad vindkraft eller inte. Det finns inte någon uranfyndighet på Åland. Och det är ingen privat investerare som sagt att den vill satsa miljarder på att bygga kärnkraft på Åland. Däremot är kärnkraften högt på tapeten i flera svenska anti-vindkraftsforum på nätet och det verkar ”spilla över” till den åländska diskussionen. Men det gör det inte mer relevant.
Ålands naturresurs i sammanhanget är vind. Inte uran.
Ett antal privata investerare vill bygga vindkraft på Åland. Inte kärnkraft.
Så den katten kan vi plocka ner från bordet igen och skicka ut genom kattluckan.
Vissa debattörer oroar sig också för om den åländska vindkraften kan tänkas påverka det svenska eller finländska energisystemet negativt. Då ska en annan frasse upp på bordet: Innan de privata investerarna köper så mycket som en skiftnyckel för att bygga vindkraftverk i havet har de klart för sig vart elen som vindkraftverken producerar ska ta vägen. Ingen bygger dyra vindkraftverk i havet för att sedan stå med ”skarvsladden” i handen och undra var den ska kopplas in.
Elen från den åländska havsbaserade vindkraften ska – som det ser ut nu – i huvudsak säljas till den nordiska elbörsen Nord Pool eller direkt till elhandelsbolag. I Sverige är det Svenska kraftnät som är systemansvarig för kraftsystemet. I Finland är det Fingrid som ansvarar för stamnätet. Det är alltså inte Ålands lagting eller Ålands landskapsregering som ansvarar för det.
Också den katten åker ut.
En fråga som däremot är viktig och som återkommer i debatten är den framtida avvecklingen av vindkraftverken. Det ska i första hand ingå i avtalen som landskapsregeringen gör med aktören/aktörerna. Det ska vara rigoröst skrivet så att det inte finns kryphål. Det vore också viktigt att leda en del av intäkterna från vindkraften till en fond – en miljöfond. Dessa pengar skulle vara ytterligare en säkerhetsmekanism.
Det vi borde diskutera här på Åland är inte OM det ska byggas havsbaserad vindkraft, utan HUR det ska göras på bästa sätt. Det viktiga är att landskapsregeringen och lagtinget ser till att ålänningarna får ut bra värden för användningen av ålänningarnas naturresurs: vinden. Med värden menar vi inte bara ekonomisk avkastning, utan också en skjuts för satsningar på utbildningar som ger nya karriärmöjligheter för ålänningarna, nya affärsmöjligheter, miljösatsningar och innovationer.
Den som snabbt säger blankt nej till havsbaserad vindkraft ska fundera över vad Åland ska leva av om fem, tio, 20 år. Ska vi fortsätta lita på att färjetrafiken fortfarande drar in pengarna …?
Energibehovet i våra närregioner kommer att fördubblas de kommande åren. Just nu planeras många vindkraftsprojekt väldigt nära Åland. Det innebär alltså att vi högst troligt kommer få vindmöllor i våra omkringliggande vattenområden, utan minsta åländska kontroll och 0 (!) cent i intäkter. Vad säger nej-sägarna om det upplägget?
Den åländska ekonomin behöver breddas. Havsbaserad vindkraft ger oss chansen att skapa en klimat- och miljösatsning som samtidigt genererar inkomster och utveckling. Det är inget man bara säger NEJ till hur som helst.
Vi har alla ett ansvar. Också nej-sägarna.
ALFONS RÖBLOM (HI)
ROBERT MANSÉN (C)
