SÖK
MENY
Odramatisk budgetria för Åland
I tisdags samlades regeringen för sin så kallade budgetria, den politiska budgetförhandlingen om förslaget till nästa års statsbudget. Förhandlingarna avklarades snabbare än förväntat. Det var tänkt att pågå i två dagar, men redan första dagen nådde man i mål.
Anledningen till det var att ett stort förarbete gjorts helgen och dagarna före av centrala personer i regeringen. Dessutom kom budgetförhandlingen rätt kort inpå den så kallade rambudgetförhandlingen i våras. Den förhandlingen föregicks av ett arbete i en arbetsgrupp som möttes i praktiken varje dag i sex veckors tid. Då beslöts också mycket inför den här budgetförhandlingen, vilket gjorde att det kunde gå snabbt och rätt odramatiskt.
Budgetförslaget, som ännu inte är offentligt, ska inte bjuda på några överraskningar för åländsk del. Det är mycket positivt eftersom majoriteten av överraskningarna tyvärr är negativa i dessa tider. Att det är odramatiskt är därför någonting positivt. Då regeringen anpassat statsfinanserna med nio miljarder euro finns det gott om förlorare. Regeringen har försökt göra dessa anpassningar så rättvist som möjligt, men enkelt är det inte. Det drabbar alla finländare på något sätt. Åland kommer dock relativt sett betydligt lindrigare undan eftersom så mycket av nedskärningarna sker på områden som är självstyrelsens behörighet.
För min del har det varit viktigt att bevaka att inga nedskärningar särskilt drabbar Åland eller verksamheter som är livsviktiga för Ålands ekonomi. Av den anledningen finns inga nedskärningar i stödsystemet för sjöfarten, något som funnits på finansministeriets nedskärningslistor, men som skulle betyda utflaggning av färjeflottan och en stor smäll för de åländska kommunerna och på sikt sysselsättningen på Åland. Den och andra viktiga saker för Åland har vi bevakat och säkerställt under budgetförhandlingen, och där har det varit helt avgörande att vara med i regeringen för att kunna påverka.
Även om Åland påverkas mindre av budgetens nedskärningar än landet som helhet påverkas så klart också vi av alla anpassningsåtgärder som görs. Momshöjningen är den största enskilda förändringen. Den kommer hämta in minst en miljard extra per år, och också ge landskapet fem miljoner euro mer i avräkningen. Det är så klart inte oproblematiskt eller roligt att behöva höja momsen, men alternativet hade varit att i stället höjt inkomstskatten, vilket hade riskerat att slå hårdare mot sysselsättningen. Att regeringen valt att inte höja skatten på arbete är positivt eftersom det sporrar till att jobba. Samtidigt borde de lägre räntenivåerna och löneutvecklingen kompensera och stärka köpkraften trots att momsen höjs.
Budgetförslaget visar ett underskott på -12 miljarder, en hisnande summa. Problemet är att det är 16:e året i rad som Finland har minus på sista raden i budgeten. Det här är en ohållbar utveckling och utan de nedskärningar och anpassningar som regeringen gör hade underskottet varit ännu större. Därför finns stora utmaningar fortsatt framför oss. Det mest centrala kommer vara att skapa mer tillväxt och en högre sysselsättning som minskar behovet av ytterligare nedskärningar eller skattehöjningar. Även om saker nu känns svåra finns det ändå ljusglimtar som kunde förbättra läget. Det positiva med att utgå från de dystraste prognoserna är att det också finns chans till positiva överraskningar.
