SÖK
MENY
Önskelista för miljön de kommande fyra åren
Nya landskapsregeringen har fått en lista från Ålands Natur & Miljö på åtgärder inom miljö och hållbarhet som vi vill se under kommande mandatperiod. Vi tackar miljöminister Jesper Josefsson och de förtroendevalda från social- och miljöutskottet som i november ville träffa oss och diskutera de kommande fyra åren.
Listan innehåller dessa punkter:
– Att vattenlagen för Åland uppdateras och antas.
– Att en klimatlag för Åland stiftas.
– Att naturskyddslagstiftningen uppdateras så att den är i samklang med naturskyddsförordningen från 2023.
– Att kommunerna börjar arbeta gränsöverskridande kring sammanhängande grönområden.
– En plan för hur vi når upp till EU:s mål om skyddad natur. Ta fram incitament för att privata markägare ska låta skydda sin natur.
– Satsa mer resurser för att utöka och aktivt marknadsföra möjligheten till frivilligt skydd av natur, både på land och i vattenområden. Vi ligger fortfarande långt efter EU:s mål om 30% skyddad natur på land och i vatten.
– Säkerställande av en väl fungerande rening i framtiden då Lotsbroverket har nått kapacitetstaket.
– Ökat skydd av samtliga åländska vattentäkter; dricksvattentäkter och övriga vattentäkter. Ålands Vattens vattentäkter har ett visst skydd som kunde förbättras, men övriga saknar skyddsområden. Vår tillgång till rent vatten är livsavgörande.
– Inför förbud mot industritrålning på åländskt territorialvatten.
– Boskapsdjur på Åland ska vara ute på bete så mycket som möjligt under sommarmånaderna. Ge stöd till bönder för det ökade arbete som det innebär för dem att låta boskapsdjuren vara ute.
– Åtgärder för en väl fungerande kollektivtrafik. Andelen bilar per capita är hisnande på Åland.
– Att den åländska konsumtionen kartläggs så att det blir mätbart vad som konsumeras och hur arbetet med hållbar konsumtion utvecklas.
I nya regeringsprogrammet kan vi se att flera punkter finns med. Vattenlagen ska till exempel antas. Här hoppas vi på modiga beslut för att förbättra vattenstatus i vikar och hav. Högre krav på utsläppare behövs för att komma tillrätta med stora utsläpp.
En klimatlag eller annan reglering ska tas fram. Vad annan reglering betyder behöver klargöras. Klimatlagen är viktig som ramverk för hur övriga lagar och förordningar ska utformas gällande klimatfrågor.
Det nämns att naturvårdslagen och miljöskyddslagen behöver revideras men inte om de ska förnyas under mandatperioden. Just nu är den föråldrade naturvårdslagstiftningen och den nyare naturvårdsförordningen inte i samklang, det finns arter som pga det har sämre skydd än de borde ha.
Vi saknar styrning kring sammanhängande gröna korridorer. För att bevara biologisk mångfald behövs samhällsplanering som ger utrymme för djur och natur och ser till att habitatfragmentering undviks. En strategi för naturskydd ska tas fram, men den behöver också börja genomföras om vi ska uppnå 30 procent naturskydd till 2030. Vi ser positivt på att frivilligt skydd av natur uppmuntras och att skydd för vattentäkter utökas. Befintliga vattenskyddsplaner behöver ses över och följas upp. Satsning på ökade naturbeten gynnar biologisk mångfald och ger mer öppna landskap. Vi saknar planer för hållbar konsumtion, istället nämns tillväxtpolitik många gånger. Här krävs satsningar på en cirkulär ekonomi.
Mötet med miljöministern kändes konstruktivt och positivt. Vi hoppas att landskapsregeringen ser oss som en kunskapskälla i hållbarhets- och miljöfrågor. Vi är villiga att agera bollplank dessa fyra år!
ÅLANDS NATUR OCH MILJÖ R.F.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
