SÖK
MENY
Överskott hos kommunerna ingen värdemätare
Ålandstidningen hade förra veckan ett reportage kring kommunernas bokslut för 2016. Det är inte förvånande att kommunförbundets direktör ser siffrorna som bra. Jag väljer att ha solglasögonen på för att inte bli bländad av den krassa verkligheten.
För 12 av våra 16 kommuner är landskapsandelarnas storlek ca 50 procent eller mer av skatteintäkterna. För tre av dessa är landskapsandelarna större än skatteintäkterna. Genom att ta snittet för skatteintäkter o landskapsandelar för dessa tolv kommuner fås intressanta nyckeltal. Skatteintäkten blir 3 382 euro och landskapsandelen blir 2760 euro. Vilket ger en kvot på 82 procent (l.a/sk.int).
Motsvarande nyckeltal är för Jomala och Mariehamn 4 086 euro för skatteintäkt och 758 euro för landskapsandel. Vilket ger en kvot på 19 procent.
Det här visar tydligt att det går att driva det kommunala Åland väsentligt ekonomiskt effektivare än vad vi gör idag, och samtidigt förstärka regionalpolitiken och den kvalitativa servicen över hela Åland. Istället för att fortsätta pumpa in skattepengar i en föråldrad driftsmodell, kan vi reformera och se till att allas våra skattepengar går till något som höjer attraktionskraft och tillväxt. Det här vill dock inte de personer, som är direkt beroende av att vi fortsättningsvis administrerar 29 000 ålänningar via 16 kommuner, lyssna på.
Hur självständig är egentligen en kommun som får hälften av sina intäkter från landskapsandelar och hur ska en sådan kommun hantera det växande investeringsbehov som kommer speciellt inom åldringsvården? Svaret från kommunreformkritikerna brukar lyda i stil med att kommunerna är väldigt effektiva och att landskapsandelarna bör höjas, så att inte kommunerna ska tvingas höja kommunal- och fastighetsskatter samt övriga avgifter.
Kommunreformen är en strukturell och långsiktigt nödvändig åtgärd för att hela Åland ska leva även om 20 år. Det är inte att måla upp mörka hotbilder, det vore en mycket oansvarig och populistisk politik att inte bygga för framtiden. Motsatsen är att titta på tårna och konstatera att allt är bra och förlita sig på att någon annan betalar och tar hand om problemen när de hopar sig.
Även besynnerligt att kommunförbundets direktör ser så negativt på konkurrenskraftavtalet. Dess syfte är att öka skattebasen via att fler kommer i arbete. Någonstans ska skatteintäkterna skapas och det sker via företagandet.
Avslutningsvis ser jag det inte som en värdemätare att de åländska kommunerna gör ett överskott på 12,6 miljoner euro. Det är mer en signal på att skattetrycket är högt och företagandet går ok. Många av dessa 12,6 skattemiljoner gör garanterat mer nytta där de ursprungligen kom ifrån, än att fortsättningsvis upprätthålla en överstor kommunal administration. Att slå sig för bröstet och skryta om hur duktiga kommunerna är rimmar illa när vi alla vet var intäkterna kommer ifrån. Stor eloge till alla åländska företag som kämpar ihop pengarna och skapar arbetsplatser.
Glad sommar!
John Holmberg
Lagtingsledamot (Lib)
