SÖK
MENY
Patient, anställd och register
Landskapsregeringen föreslår ett nytt kvalitetsregister för ÅHS. Å andra sidan vill man också precisera vårdgarantin för ÅHS (se lagtinget.ax, nya lagförslag).
Begreppet kvalitetsregister betyder att det bildas flera kvalitetsregister inom ÅHS.
För att administrera detta behövs en ny registerförvaltning inom ÅHS och den ska bestå av en registerstyrgrupp (treårsperioder) och registerhållare för varje kvalitetsregister som tas i bruk. Styrelsen för ÅHS ska sedan äska anslag från landskapets årliga budgetförslag.
Dessa ska träda i kraft vid samma tidpunkt som den föreslagna landskapslagen om cybersäkerhet och motståndskraft, som utgår från EU-direktiv, genomförs på Åland. Parallellt har man nu i gång ett nytt kostsamt datasystem för ÅHS.
Utöver säkerhetsfrågor noterar regeringen att ”hälso- och sjukvårdslagen i dess nuvarande utformning saknar bestämmelser som möjliggör behandling av personuppgifter om hälsa för sådana ändamål som inte direkt hänför sig till vården och behandlingen av en patient” (s.k. sekundära användningsändamål såsom forskning, statistik).
Det som den drygt 40 sidor långa texten mest vänder och vrider på är den enskildes självbestämmande över sina personuppgifter och huruvida behandlingen av uppgifter ska grunda sig på den registrerades samtycke samt om rätten att kräva rättelse av felaktiga uppgifter.
En hel del av detta sägs stå i dataskyddslagen. Det blir intressant för patientombuds-mannen att hålla reda på vad som kommer att gälla eftersom man skriver i punkt 1.3.2. att ”dataskyddslagen är till sin karaktär en subsidiär lag vars bestämmelser inte ska tillämpas om det finns avvikande bestämmelser om dataskydd i annan landskapslag”.
Som vi har sett i och med den nya högskolelagen så verkar landskapsregeringen inte landa på personalnivå eller på den enskilda ålänningens nivå. Stort ska det vara och allt på en gång. Men den stora utvecklingen tär på enskildas krafter.
Därför är det intressant att få läsa i stadens digitalstrategi: ”Riskerna i arbetet har förändrats över tid och därför måste staden ta fram stödformer för att förebygga den kognitiva belastning som den allt mera digitala arbetsmiljön medför”.
MERJA RENVALL (OB)
