Gör inte förhastade beslut om stora vindparker, och utarrendering av Grelsbyområdet till ett solparksprojekt! Ja till vind och solparker, men inte varsomhelst.

Investerarna har skyndsamt och är redo att betala för att det ska gå snabbt. Men har vi ålänningar fått tid och information för att bedöma konsekvenserna? Utvecklingen går fort och om bara några år är det kanske flytande solparker som gäller.

Miljökonsekvensbedömningen bör göras på lång sikt, den brukar ta flera år, och ska vara ojävig. Hur är det med fastighetsägare och näringsidkare i närheten av dessa planerade områden, har de fått information om hur deras omgivning kommer att påverkas, eller har de blivit lovade ”guld och…” ja, kanske inte gröna skogar?

Utveckling av förnybar energi måste genomföras med sunt förnuft. Därför är det nödvändigt att göra en grundlig utvärdering med respekt för biologisk mångfald, landskap, mark, luft och vattenkvalitet (och även arkeologiska undersökningar), och det med beaktande av Ålands unika och sköra miljö. Förnybar energi borde också vara reversibel, det vill säga till exempel en solcellsanläggning på marken kan betraktas som reversibel förutsatt att alla strukturer helt kan demonteras för att återlämna marken till sin ägare utan några spår av installationen som anläggningen har genererat (under sin konstruktion, dess drift och demontering) och utan förorening av jord och vatten. Kommer detta att vara möjligt ifall det inom några år blir aktuellt med andra förnybara energikällor?

Framför allt kan vi inte äventyra vår vattenförsörjning här på Åland.

Just nu talas det bara om el, men vattenfrågan kommer antagligen att bli den viktigaste utmaningen i framtiden. I Nya Åland (15/9) beskriver Christian Nordas, vd för Ålands vatten, situationen i Långsjön och Markusbölefjärden som dramatiska.

I andra europeiska länder, som till exempel Frankrike, hade idén att anlägga en 75 hektar solpark på ett vattenskyddsområde inte ens fötts eftersom det skulle leda till ett direkt nej. Hur är det med EU:s vattendirektiv i detta fall?

Hur kan man då ens tänka tanken att skövla skog och utsätta redan hotade vattentäkter för stora risker skulle vara hållbart? Och hur är det med koldioxidutsläpp i detta fall?

Ålands ekosystem är mycket fragilt, och fungerar så länge vi människor inte förstör den naturliga balansen. Och det har vi har en tendens att snabbt glömma när vi blir hemmablinda och bländade av stora investeringsföretags iver och övertalningsförmåga.

”100 hektar skog per år försvinner i olika byggprojekt. Kalhyggen gör att markytan bryts sönder och näringsämnena rinner bort” Jouni Jylhä i Nyan 15/9.

Grelsbyprojektet att röja skog och smälla upp motsvarande 50 fotbollsterränger med solpaneler, samt en vätgasstation vars biprodukt skulle användas till att syresätta (så kallad hypolimnionluftning) i våra sjöar vore att leka trollkarlar med naturen. Avrinningen av vattnet från solparken samt användning som betesmarker för får skulle ju också bara logiskt sett leda till en snabbare övergödning av de närliggande vattendragen och leda till ett av människan skapat ohållbart kretslopp. Fårskötsel och biodling kanske inte är optimala i skuggan av solpaneler, och hur blir det med djurens välbefinnande?

Vi behöver vatten, vi behöver naturen. Vi behöver jordbruk, skog, pengar och vi behöver absolut el, men vi måste framför allt anpassa alla framtida projekt till Ålands specifika förhållanden. Att vi just nu befinner oss i en energikris ska inte förhasta beslut som vi kommer att ångra och som kan leda till ännu dyrare och irreversibla konsekvenser.

Det vore kanske dags att vi tar av oss skygglapparna och sätter igång med en grundlig demokratisk tankesmedja, konsekvenstänk och samarbete med alla aktörer till långsiktiga, hållbara och välgenomtänkta projekt för Ålands bästa.

Innan det är försent.

SOPHIA SUNDELIN

Mer läsning

Nyan kartlägger alla havsvindkraftprojekt från Torneå till Gotland

Vindbolag vill samarbeta – oklart hur

Skattemiljonerna ökar för vind- och solkraft – så mycket fick åländska kommuner