Den senaste klimatrapporten kom med exakt de prognoser som vi länge räknat med. Vi måste bromsa klimatförändringarna, vi måste öka den biologiska mångfalden och vi måste sätta naturen först.

Vissa forskare är uppgivna som Céline Heuzé, klimatforskare vid Göteborgs universitet.

– Planeten brinner, men det spelar ingen roll, för pengar är så viktiga. Jag förstår mig inte på oss människor, säger Céline Heuzé.

Världsnaturfondens klimatexpert, David Mjureke, har en lite mer positiv ton.

– Det finns ändå människor som agerar så kanske har människorna tagit ett halvt steg framåt i alla fall.

– Engagemanget vi börjar se från näringslivet och utvecklingen vad gäller alternativen för fossila bränslen, är väl de två största källorna till optimism, säger David Mjureke.

Det är nog så viktigt att vi ser de positiva tecken som ändå finns, vi måste ha hopp och våga tro. Det pågår en snabb utveckling av nya tekniker mot ett mer fossilfritt samhälle och naturens värde lyfts alltmer.

EU satsar genom sin gröna giv mycket medel på den gröna omställningen och påpekar att all utveckling måste ske inom naturens egna gränser. Det glädjer mig att vindkraftsbolag på Åland satsar på havets mångfald.

Finland ligger överlag långt framme i sitt miljö- och klimatarbete och i ett pressmeddelande från Miljöministeriet förordar de en ny naturlag för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Forskare rekommenderar en modell där det utöver en naturlag med förpliktelser görs ändringar i den lagstiftning som gäller olika sektorer, såsom markanvändningslagen och bygglagen, skogslagen, vattenlagen eller miljöskyddslagen.

– I klimatlagen finns ett klart mål för arbetet mot klimatkrisen och ett bestämt år när Finland ska vara klimatneutralt. Vi behöver en motsvarande vilja att stoppa förlusten av biologisk mångfald senast 2030. Efter det borde naturens tillstånd börja återhämta sig. En naturlag skulle garantera att det här uppnås, konstaterar miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.

Vi på Åland har fortfarande fantastiska naturvärden, både på land och i havet. Vi har förutsättningar och behöver bli mer rädda om dessa värdefulla miljöer. När det gäller att utveckla lagstiftningen kan vi knycka inspiration från Finland. Men det behövs mer än lagstiftning, vi måste gå längre.

Vi behöver:

– Undvika fragmentering av landskap. Växter och djur, både på land och till havs behöver blå och gröna spridningskorridorer.

– Restaurera, bevara och stärka naturen på alla möjliga sätt. Konceptet 3–30–300 som finns med i Mariehamns stads vision om avstånd till träd är en viktig del.

– Friska vattenmiljöer ger oss möjlighet att bibehålla friska fiskbestånd till framtidens barn och barnbarn.

– Frivillig ekologisk kompensation, eller ”köp av ekosystemtjänster” är något som både jag och EU förespråkar.

Vi på Åland har faktiskt möjligheter, vi som bor på mångfaldens öar. Kom på miljöbyråns kustvattendag i höst. Ni kommer att få nya idéer och möjlighet att ställa frågor till forskare och andra sakkunniga. En blågrön kommunikation och mångfaldstänk behövs.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra någonting. Vi behöver göra något för vi kan inte äta bara pengar.

Vattenbiolog Susanne Vävare

Mer läsning

Så långt har åländska klimatarbetet kommit

HI: ”Åland behöver en klimatlag”

Camilla Gunell i klimatdebatten: ”Vi måste lämna den svartbruna vägen”