SÖK
MENY
Platt skatt – realism eller retorik?
En platt skatt med samma skatteprocent för alla inkomster införs i allt fler länder, särskilt i det forna Sovjet och Östeuropa.
Näringslivets råd (EVA) i Finland har föreslagit en ”tasaveromalli” på 29 procent, ett ”enkelt, rättvist och tillväxtgynnande skattesystem”.
Magnus Lundberg har lagt fram ett liknande förslag där skattesatsen är 30 procent
Nedanstående tabell visare de länder och regioner som har infört platt skatt och de skattesatser som tillämpas. I debatten i Sverige har en kalkyl med 25 procent i skatt presenterats.
En platt skatt har många stora fördelar, särskilt om skattesatsen kan hållas på en låg nivå. I till exempel Ryssland har skattefusk och svartjobb minskat betydligt och därigenom medfört ökade skatteinkomster. Med låg skatt lönar det sig sämre att fuska.
I Estland har tillväxten ökat genom utländska direktinvesteringar varav Sverige står för 45 procent. Utländska investeringar ökar mest i Estland och minst i Sverige av EU – länderna.
Utvecklingen visar att platt skatt är ett instrument som kan förenkla skattesystemet och som kan sätta kapital i rörelse mellan nationella gränser.
I detta perspektiv blir en plattskatt för Åland intressant om vi kan ha en låg skattesats. Om Sverige har 25 procent och Finland 29 får vi en konkurrensnackdel som till exempel kan innebära att inkomster och vinst tas ut i dotterföretag genom internprissättning eller att åländska företag etablerar sig i andra regioner.
Det finska förslaget innebär att samfunds- och kapitalskatten höjs till 29 procent och överför nya skattebördor på företagandet. Skattebasen för affärsverksamhet breddas. Detsamma skulle gälla för Åland, dessutom med en högre skattesats.
En invändning mot platt skatt är att den gynnar höginkomsttagare. Det är därför vanligt att platt skatt innehåller ett grundavdrag som medför en viss progressivitet. Magnus Lundberg föreslår ett avdrag på 8 000 euro och det finska förslaget är 7 000 euro. Det skulle betyda ett marginellt bortfall av skatteinkomster, men i viss utsträckning gynna låginkomsttagare.
Det finns också system för platt skatt där kommunerna har kvar sin självständighet i beskattningen, men det skulle med dagens kommunstruktur innebära att Åland skulle få 16 skattesystem. Om skattesystem skall vara administrativ enkelt och transparent behövs en kommunal strukturreform.
En av de bärande principerna för platt skatt är att de flesta avdragen avskaffas. I praktiken har det visat sig att avdragen blir ett politiskt instrument med nya inslag av lapptäcke. Jersey har till exempel olika avdrag för ensamstående, familjer, barn och försörjning av anhöriga.
Avslutningsvis finns det en rad frågeställningar som borde granskas innan det går att avgöra om det är fråga om realism eller ännu ett retoriskt inspel i den åländska skattedebatten.
1. En platt skatt för Åland skulle beröra landskapsandelarna, reseavdrag, pensioner, socialskyddsavgifter med mera. För att administrera och kontrollera skattesystemet borde Åland ha en lagstiftningsbehörighet som omfattar dessa områden och i princip skattelagstiftningen som helhet?
2. Hur skulle en platt skatt på Åland fungera om Sverige och Finland har ett progressivt skattesystem?
3. Skulle Åland klara av att upprätthålla välfärden med en skattsats på 30 procent och skulle en sådan skattesats, som är högre än i omgivningen, vara gynnsam för konkurrens och tillväxt?
4. Finlands regering har hittills kategoriskt avvisat åländsk behörighet när det gäller företagsbeskattning men är, eller åtminstone var, öppen för diskussion av indirekta skatter. Kommer regeringen att inlåta sig på förhandlingar om platt skatt på Åland?
5. Hur kommer EU: s diskussion av en konsoliderad skattebas och reglering av inkomstbeskattning att påverka ett framtida skattesystem?
Egentligen skulle platt skatt för Åland kräva självständighet om inte Finland och Sverige går in för ett sådant system.
Med mindre resurser och en relativt hög skattesats, men med större flexibilitet, är den avgörande frågan om det gynnar en bibehållen välfärd och en fortsatt hög tillväxt.
Finns det en dold agenda för kommunsammanslagning och självständighet bakom den platta skatten?
Olof Erland
