SÖK
MENY
Politiskt flörtande verkar viktigare än vettig lagstiftning
Landskapet Ålands pensionsfond hade vid årsskiftet ett värde på cirka 495 miljoner euro, vilket är mer än en årsbudget. Pensionsfonden har till uppgift att trygga betalningen av framtida pensioner för dem som omfattas av landskapets pensionssystem. En approximativ beräkning per den 31 december 2022 visade att landskapets pensionsansvar låg på 823,4 miljoner euro.
Att pensionsfonden och dess tillgångar förvaltas optimalt är i alla ålänningars intresse. En god förvaltning minskar risken för att skattemedel behöver nyttjas för att upprätthålla lagstadgade pensionsutbetalningar. Det finns en skild lagstiftning som reglerar pensionsfonden och i dag stipuleras att styrelsesammansättningen ska består av sju ledamöter varav tre företräder fackorganisationer.
2020 lämnade jag in en åtgärdsmotion med syftet att få till stånd en revidering av nuvarande lagstiftning. Jag skrev bland annat att styrelsen för Ålands pensionsfond bör bestå av personer med specifika kompetenser som är kompatibla i arbetet med att förvalta pensionsfondens tillgångar och att dagens lag ej är ändamålsenlig då den stipulerar att vissa grupperingar (fackföreningarna) har garanterade styrelseplatser.
Det är positivt att landskapsregeringen under mandatperiodens sista månader nu kommer med ett reviderat lagförslag, men som tyvärr inte tar steget fullt ut och för allas bästa professionaliserar styrelsesammansättningen. Så här skriver landskapsregeringen i lagförslaget;
”För att säkerställa att fondens placeringsverksamhet och medelsförvaltning sköts på ett betryggande sätt även i fortsättningen, föreslår landskapsregeringen att antalet fackliga styrelseledamöter, dvs. ledamöter som utses bland personer som föreslagits av de lokala fackorganisationerna, minskas från de nuvarande tre till två”.
Varför ser inte landskapsregeringen en vits i att ta bort alla öronmärkta styrelseplatser, det om något skulle väl säkerställa att fondens placeringsverksamhet och medelsförvaltning sköts på ett betryggande sätt? Det bör vara en självklarhet att våra myndighetsstyrelser består av personer med sakkunskap. Att bygga en styrelse genom att tillsätta politiker eller som i pensionsfondens fall, lagstifta om att vissa grupperingar ska ha garanterade platser, är inte att ha ålänningarnas och ekonomins bästa i fokus.
Är luttrad, men måste ändå förvånas över att landskapsregeringen, som så ofta försöker övertyga sin omgivning om att de för en god borgerlig ekonomisk politik, inte ser behovet av en professionaliserad styrelse när det kommer till att förvalta en halv miljard euro. Förmodligen vill man inte riskera onödigt gnissel med Socialdemokraterna inför valet, där den partipolitiska framtiden tycks vara viktigare än pensionsfondens utveckling. Förhoppningsvis kan lagtinget i september förändra lagförslaget i en riktning som mer främjar sakkunskap och god kompetensförsörjning än något annat.
JOHN HOLMBERG (LIB)
LAGTINGSLEDAMOT
