SÖK
MENY
Reflektioner från Ungdomsundersökningen 2024
I augusti och september i år genomfördes den årliga lokala Ungdomsundersökningen för alla Ålands 13–18-åringar. I år nådde vi totalt 1 481 ungdomar av alla drygt 2 000 bosatta här. Undersökningen har gjorts av Åsub tillsammans med oss (Folkhälsans ANDTS-projekt) sedan 2022 och dessförinnan av Fältarna och Folkhälsan. Den ska ses som ett redskap att mäta temperaturen på ungdomarnas ANDTS-vanor (ANDTS = alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel) och i ett tidigt skede kunna upptäcka ifall något är på väg åt fel håll, så där kan läggas in resurser för att mota Olle i grind.
Överlag ser det rätt ok ut, vi har länge i likhet med omkringliggande regioner haft en positiv trend att ungdomar röker, snusar och dricker mindre. Jämför vi med 80-talet när 35–40 procent av 15-åringarna rökte regelbundet i Finland (och 40–45 procent i Sverige) så är vi nu nere i att 25 procent av dagens 15-åriga ålänningar testat/smakat på cigaretter.
Vill däremot höja ett varningens finger för e-cigaretterna (vejp) som knackar på och vill etablera sig på arenan med sina 10 000 olika smaksättningar, varav merparten av produkterna innehåller nikotin. Från 2021 till 2023 har de skolelever i Sverige som ”vejpat de senaste 30 dagarna” mer än fördubblats (CAN 2024).
Det tobaksfria vita snuset har dock sedan intåget 2016 vunnit ännu större popularitet i västra grannlandet och användningen har bland flickorna på alla stadier femdubblats (CAN 2024). Idag ser ungdomar snus som vitt (vissa vet inte vad brunt snus är) men detta snus ska definitivt inte ses som ofarligt då det i många fall innehåller mer nikotin än det traditionella och blir därmed ännu mer beroendeframkallande. Smaksättningarna gör snuset dessutom lättare att använda då det döljer bittra smaker (CAN, Drogfokus 2024).
Hos oss har inte den drastiska ökningen märkts av ännu på gymnasialstadiet utan användningen av vejp och nikotinsnus har legat relativt stabil de senaste tre åren. På högstadiet däremot har man de två–tre senaste åren märkt av en ökning; år 2021 hade 14 procent vejpat och idag är det 21 procent som gjort det. År 2022 var det 9 procent som snusat (brunt eller vitt snus) och idag är det 16 procent.
Även alkoholtrenden har bland unga på högstadiet efter många års nedgång börja svänga uppåt igen efter 2020 då 23 procent testat alkohol, medan 32 procent testat i höstens undersökning. Andelen som upplevt sig berusade och intensivkonsumerat har också ökat något på högstadiet, medan det glädjande nog minskat på gymnasialstadiet. Oroväckande är dock att det är 4 procent av samtliga 13–18-åringar som själva framfört fordon i berusat skick och 7 procent har åkt med berusad förare.
Man vet att vettiga fritidssysselsättningar fungerar preventivt mot normbrytande beteenden samt psykisk ohälsa och därmed fungerar som skyddsfaktorer mot beroendeskapanden. I årets undersökning svarar en tredjedel av högstadieeleverna att de inte medverkar i någon organiserad fritidsaktivitet. I lyceet har andelen som deltar i organiserad aktivitet gått ner från 61 procent år 2020 till 55 procent idag. Motsvarande i yrkesgymnasiet låg år 2020 på 39 procent som deltar, till 34 procent idag.
Vad jag ytterligare reagerat på i Ungdomsundersökningen 2024, som inte ännu fått någon uppmärksamhet överhuvudtaget, är inställningen till skolk. Här ser man en tydlig trend till att tröskeln att stanna hemma från skolan verkar ha sänkts rejält. År 2021 hade 20 procent av högstadieeleverna någon gång undlåtit att gå till skolan eller på lektion medan den siffran varje år sedan dess höjts till att idag ligga på hela 38 procent. Detsamma gäller för lyceet där 14 procent någon gång skolkat år 2022 mot 34 procent idag. På yrkesgymnasiet hade 19 procent skolkat år 2022 och idag är det 35 procent. Två procent av eleverna på samtliga stadier uppger dessutom att de skolkar ofta.
De åländska rekommendationerna om skärmtider, som nyligen togs fram och för tillfället ligger på remiss, är på max två till tre timmar per dag för 13–18-åringar (och vuxna). Dessa uppfylls redan av enbart mobilanvändning för 86 procent av Ålands 13–18-åringar. 46 procent av flickorna använder sin mobil fem timmar eller mer per dag medan motsvarande siffra för pojkarna är 30 procent. Yrkesgymnasiet är de som använder mobilen minst.
Vi ser alltså ett avstannande av den positiva ANDTS-trend som länge rått så det finns, som sagt, mycket att fundera på och jag hoppas att jag väcker några tankar hos föräldrar, beslutsfattare och personal som jobbar med tonåringar.
Vill du läsa mer? Undersökningarna finns Folkhälsans hemsida.
MICHAELA KARLSSON-KRONSTRÖM
PROJEKTLEDARE ANDTS-PROJEKTET VID FOLKHÄLSAN
