Reform av kommunala nämnder
Under min period som ansvarig för kommunerna har det med en mun förts fram samma åsikt – det är inte tillräckligt intressant att vara kommunpolitiker idag. Resurserna räcker bara till det som kommunen i lag är tvungen att erbjuda medborgarna det finns inget utrymme för att utveckla kommunen.
För att råda bot på detta har landskapsregeringen infört ett nytt landskapsandelssystem som medför mer pengar men också större ansvar på kommunerna själva.
Landskapsregeringen har också lagt fram en framställning som möjliggör för kommunerna att anpassa sin nämndstruktur efter behoven i kommunen. Fungerar det kommunala nämndarbetet bra idag finns ingen orsak till förändring, men upplever man att man tillsätter nämnder utan att de har intressanta frågor att arbeta med skall man ha möjligheten att strukturera arbetet på ett bättre sätt.
Farhågor om att det kommunala arbetet kommer att bli toppstyrt tycker jag är att underskatta den kommunala självstyrelsen. Det är trots att det förtroendevalda i fullmäktige som besluter om eventuella förändringar. Med det nya andelssystemet tror jag att det kommer att finnas gott om ärenden och fler spännande projekt att arbeta med i nämnderna.
Det är en viktig demokratisk ingrediens att det kommunala förtroendeuppdraget upplevs intressant. Våra förtroendevalda skall välja att ställa upp och jobba med kommunalpolitik på sin fritid i konkurrens med andra spännande fritidsaktiviteter och dyrbara stunder med familjen.
Det är också viktigt att man ser över att nämndernas uppdrag inte blir alltför vida att för att undvika ”maratonmöten”. För omfattande uppdrag är således inte heller bra. Inom staden finns tankar om att vår socialnämnd kanske borde delas upp i två separata nämnder eftersom den har så många ärenden att mötena tenderar dra ut sent på kvällarna.
Det skall vara en lagom balans. Ändringen i lagstiftningen om kommunala nämnder möjliggör förnyelse.
Britt Lundberg
kommunminister