DELA

Replik om skatteundantaget

I ”Skatteundantaget har gjort Åland rikt” debatterar Jörgen Pettersson (C), ordförande i finans- och näringsutskottet, med Företagarna på Åland (FPÅ) om den åländska skattegränsen.

Pettersson vill se konstruktiva lösningar och ”att försämra för andra gör det inte bättre för en själv.” Detta är väl kärnan i skattegränsen? Man har försämrat för andra för att få det bättre själv.

Skattegränsdebatten är gammal. Jag deltog innan skattegränsen fanns och initierade namninsamlingen om en folkomröstning om skattegränsen. Resultat blev att jag överlämnade en av de längre namnlistorna i Ålands historia till talmannen, men någon folkomröstning fick vi inte.

Nu har generationer av politiker lovat att skattegränsen ska bli ”osynlig”. Nå, å ena sidan har jag inte sett något foto på den, men å andra sidan har vi inte sett någon förenkling heller?

Pettersson skrev ”Tack vare EU-inträdet och skatteundantaget kan Åland som samhälle blicka tillbaka på 25 huvudsakligen tillväxtfyllda år.” Man kan undra vilket nummer av Kalle Anka, som finansordföranden har i sin källförteckning.

Enligt ÅSUB var tillväxten mellan åren 1974 och 1994 per capita och i reala termer 80 procent eller 2,9 procent per år. Mellan 1994 och 2019 var tillväxten 50 procent eller 1,6 procent per år; alltså 45 procent lägre under de ”tillväxtfyllda åren”, med skatteundantag, jämfört med tiden före. Finlands BNP-ökning var 120 procent mellan 1994 och 2019, alltså 2 gånger större. Utan skattegräns.

Pettersson skriver: ”Tack vare skatteundantaget har sjötrafiken utvecklats oerhört starkt”. Ur minnet var sjöfartens andel 34 procent av Ålands BNP när vi gick in i EU. Och ur samma källa nu 17 procent. Kan inte kalla det ”utvecklats oerhört starkt”.

Under de tio senaste åren har Helsingforsbörsen stigit 50 procent. Viking Line-aktien har gått ner 50 procent.

Pettersson hävdar att tack var skatteundantaget har många andra områden kunnat blomstra: ”Paf är ett exempel … Posten, turismen …”

Paf inledde delvis sin bana på fartygen, men tillväxten via internet har väl inte så mycket att göra med skattegränsen? Postens framgång ”tack vare skatteundantaget” ligger väl mest i att de utnyttjat ett kryphål med små försändelser? Inte gränsen i sig. Och turismen?

I Ålands lagting sade jag: ”Det värsta är att antalet övernattningar minskar — Om trenden fortsätter så kommer vi alltså inte att ha några övernattningar om tjugo år. Den landbaserade turismen kommer i praktiken att vara avvecklad.” Ordet ”blomstra” skulle jag verkligen inte använda om landturismen.

Pettersson skriver även att Finland har kunnat dra nytta av förmånliga transporter. Helt rätt. Industrin i Finland är även en stor leverantör till rederierna. Därför föreslog jag i en debattartikel, då skattegränsen skulle införas, att man skulle resa en staty av dåvarande talmannen på Åbo torg. Den debattartikeln ”rymdes inte” i Ålandstidningen. Kanske det var Pettersson, som gjorde den bedömningen?

Pettersson skriver att åländska företag inom många andra områden har kunnat blomstra. Enligt ÅSUB ökade exporten från 118 miljoner till 300 miljoner mellan 2003 och 2012, men har sedan stampat på stället. Kanske, kanske detta är en orsak till den frustration som FPÅ ibland uppvisar?

Pettersson är en briljant skribent, men det vore klädsamt om han i egenskap av finansordförande skulle göra en liten, liten källkoll på de floskler och klyschor han använder i sin replik mot FPÅ. Nu ser den tyvärr mera ut att vara skriven i hans egenskap som publisher för Ålands Sjöfart.

STEPHAN TOIVONEN
EKONOMIE MAGISTER

MEDLEM I FINANS- OCH NÄRINGSUTSKOTTET