Runa Lisa Jansson hävdar att de allra flesta som belastat den åländska sjukvården med covid-19 är av icke åländsk härkomst eller smittats av ”icke-ålänningar” samt att det inte funnits någon samhällssmitta av covid-19 på Åland. Detta stämmer inte.

Till och med april 2021 hade 83 procent av covid-19 fallen på Åland smittats här, 12 procent utomlands och 5 procent i övriga Finland. De 83 procent som smittats på Åland utgjordes av 76 procent smittade inom kända smittkedjor och 7 procent utan känd smittkälla på Åland (samhällsmitta). De allra flesta av dom som smittats i utlandet är ålänningar. De allra flesta som smittats på Åland är ålänningar som smittats av andra ålänningar, varav en del smittats utomlands. En vän av ordningen kan förstås med rätta argumentera att alla fall indirekt är kopplade till inresa från utlandet. Detta gäller i alla världens länder förutom Kina där pandemin startade.

Det mest centrala i skyddet mot covid-19 är en väl fungerande och lättillgänglig sjukvård med god testkapacitet, rigorösa smittspårningsrutiner samt en välinformerad befolkning som tar sitt ansvar att följa rekommendationer. Lyckligtvis finns allt detta på Åland. Jansson påstår att utlänningar inte använder munskydd eller håller avstånd men att ålänningar följer dessa rekommendationer. Det är oklart vilket faktaunderlag Jansson använt som grund för denna generalisering, men om det behövs får Jansson och alla andra gärna hjälpa till att förbättra kommunikationen till alla om vad som gäller på Åland.

Skyddsåtgärder vid gränserna är ett komplement. Om man vill göra det enkelt för sig, men komplicerat för samhället, kan man argumentera att den effektivaste pandemiåtgärden är att stänga gränser. Det finns flera exempel på länder som framgångsrikt begränsat den lokala smittspridningen genom att införa strikta reseförbud (även för egna Medborgare), obligatoriska tester och karantän på övervakade karantänhotell. Ytterligare inskränkningar i människors fri- och rättigheter kan tveklöst bidra till pandemibekämpningen. Frågan är vad som är proportionerligt och etiskt försvarbart.

Jansson är bekymrad över vad hon anser vara brist på enhetlighet gällande åtgärder mot smittspridning av covid-19 över gränserna. Hon antyder att olika rekommendationer gäller för ålänningar och andra. Landskapsregeringen vill därför förtydliga vad som gäller. Såväl karantänrekommendationen efter inresa till Åland från riskområde som undantaget från rekommendationen gäller alla oavsett nationalitet och boendeort. Undantaget gäller personer för vilka karantän de facto skulle omöjliggöra en nödvändig resa. Hit räknas inte personer som reser till Åland för att se till sin egendom och inte heller personer som reser för arbete om det är möjligt att planera för karantän. Under karantäntiden kan man behöva göra nödvändiga besök till affärer med mera och då gäller rekommendation om munskydd och avstånd.

Åland har inte infört obligatorisk testning för någon inresande och har inte heller härvidlag gjort skillnad på människor med olika nationalitet. Vad som gäller vid resande från Åland till andra länder kan inte Åland påverka. Landskapsregeringen håller med om att det skulle varit bra om åtminstone de nordiska länderna hade samma principer för resande och hälsosäkerhet vid resa över gränser.

ANNETTE HOLMBERG-JANSSON (MSÅ), Social- och hälsovårdsminister

KNUT LÖNNROTH, LANDSKAPSLÄKARE

Mer läsning

Distansarbete är en förmån– och borde räknas som det

ÅHS ändrar ordningen på coronavaccin

Trenden med coronahundar avtar – färre hundar registrerades 2023