SÖK
MENY
Screening ska bygga på vetenskaplig evidens
Onsdagen den 15 november fanns en liten notis i Nyan undertecknad av Emma Harald med rubriken – ” S säger nej till prostatascreening”. Rubriken inkorrekt – socialdemokraterna som parti har inte tagit ställning till denna fråga. Måndagen den 20 november fanns en insändare ”Screening är bra, Mogens Lindén” undertecknad av Göran Fagerberg.
Jag vill därför klargöra min ståndpunkt och det vetenskapliga läget i detta nu (som ständigt förändras). Vi kan tala om två olika typer av screening. Dels en riktad screening för att fånga upp vissa sjukdomar. Idag har vi riktade cancerscreeningar som räddar liv och som har vetenskaplig evidens. Mammografier räddar liv, PAPA-prov räddar liv och den tarmcancerscreening som nyligen inletts räddar liv.
Däremot har vi idag i Sverige eller Finland ännu inte någon generell PSA screening för att upptäcka prostatacancer. Den vetenskapliga evidensen motsägelsefull och risken för överbehandling anses vara stor. Möjligen håller detta på att förändras om ett förhöjt PSA värde kombineras med en MR- undersökning av prostatan. Men i dagsläget rekommenderas inte generell PSA screening. 1 410 män måste genomgå screening och 48 cancerfall behandlas för att förhindra ett dödsfall (Finska Läkaresällskapets Handlingar 1-2/10). 10-15 män måste genomgå operation för att förhindra ett dödsfall (Lancet Oncol 2010.11:725-32). Kort sagt frågan är hur många män man måste behandla i onödan för att rädda livet på en man? Och behandlingen kan ofta ha biverkningar som impotens, inkontinens och ett cancertrauma. Många dör med sin prostatacancer och inte av sin prostatacancer.
Prostatacancer är troligen vår vanligaste cancersjukdom och PSA provet är ett viktigt prov för att i det enskilda fallet fånga upp sjukdomen och även för att följa de som har en ”snäll” prostatacancer. Ett förhöjt prov skall alltid kombineras med att läkaren känner på prostatan och idag kombineras ofta en avvikelse med en MR undersökning av prostatan. Det är relevant att kontrollera PSA på män som har prostatacancer i sin nära släkt och som har olika typer av urineringsproblem. Och om någon önskar kontrollera sitt PSA skall detta inte nekas men provet bör föregås av information om provets fördelar och nackdelar både muntligt och skriftligt och att läkaren också känner på prostatan men detta är något annat än en generell populations-screening.
Jag kan återkomma senare om screening relaterat till faktorer som en sjukdoms prevalens och testets sensitivitet och specificitet. ( Här torde vår landskapsläkare Knut Lönnroth vara synnerligen lämpad att höra i denna fråga, han lyfte denna problematik under coronapandemins inledande skede).
Frågan jag tog upp i lagtinget är generella och inte riktade labkontroller till exempel inom företagshälsovården där man kontrollerar till exempel blodfetter, blodvärde, lever och njurvärde, blodsocker. Det finns flera studier som visar att sådana oriktade labbkontroller inte påverkar vare sig sjuklighet eller dödlighet i ett samhälle (till exempel från Cohraneinstitutet 31/1 2019 och svenska SBU 2013/09/18). Labbprover är självfallet en viktig del om en person har olika riskfaktorer som hereditet, rökning, högt blodtryck, övervikt som ett led i en allmän undersökning av en enskild person. Men frågan jag lyfte är frågan om generell screening med labbprover.
All screening skall bygga på vetenskaplig evidens, och vetenskapen är ständigt stadd i förändring där nya metoder och nya studier och sjukdomspanoramat i samhället kan förändra synsättet. (idag utförs inte mer allmänna skärmbildsundersökningar för att fånga upp tuberkulos) . Och vi måste minnas att den enskilde individen inte utgör ett statistiskt genomsnitt. Och det viktiga är här en välfungerande och lättillgänglig primärvård. Och visst kan ett förhöjt PSA prov innebära att man i tid upptäcker en livshotande sjukdom men när det gäller generell screening måste vi följa det vetenskapliga synsättet som för tillfället råder hos expertisen.
MOGENS LINDEN (S)
LÄKARE OCH LAGTINGSLEDAMOT
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
