Skapa en effektiv samfinansieringsmodell för konst- och kultursatsningar
I samband med det mycket omtalade avskaffandet av Norrköpings kulturförvaltning kallade stadsledningen kultur ”det bortskämda” med Sverige. Men kultur är inte en guldkant. Teater, musik, litteratur, dans och bildkonst öppnar upp olika perspektiv på världen för att väcka tankar, bekräfta och bevara, ifrågasätta och motivera. Den fria konsten bär upp demokrati genom dess unika förmåga att rannsaka vårt innersta, avslöja misstag, trösta, irritera, ifrågasätta och inspirera. Kultursatsningar har även en central roll i främjandet av psykisk hälsa. Att värna om psykisk hälsa är en växande utmaning när det gäller barn och unga, för arbetstagare och -givare som vittnar om ökande stressproblematik på arbetsplatsen samt för de funktionsnedsatta, de ensamma och de äldre . Det handlar inte om småpengar; World Economic Forum uppskattar att de direkta och indirekta kostnaderna av psykisk ohälsa uppnår en global nota på 2,5 biljoner dollar år 2030.
Åland behöver kultur. Rädda Barnens valprogram efterfrågar tillgänglighet av kultur- och konstaktiviteter för barn. I Ålands nya folkhälsostrategi lyfts kultur på recept (KUR) som en hälsofrämjande åtgärd. Funktionsrätt Ålands rapport betonar funktionsnedsattas rätt att vara delaktiga på lika villkor; konst och kultur ska vara tillgängliga för alla. I Ålands kulturpolitiska strategi (som är ute på remiss) nämns kulturens hälsofrämjande effekter.
Arbetet som konst- och kultursektorn utför har ett högt socialt och kulturellt värde. Kanske den nya kulturstrategin kan utvecklas så att landskapet, kommunerna, hälsosektorn, kultursektorn, tredje sektorn och näringslivet tillsammans tar fram en effektiv och långsiktig modell för samfinansiering av kulturarbete och konst på Åland samt en konkret utrullningsplan som förvandlar vackra ord och stora visioner till verklighet.
AINO WALLER (HI)