SÖK
MENY
Skatteundantaget har tjänat oss väl
Åland har tack vare skatteundantaget varit centrum av ett transportsystem som knyter ihop storstäder och länder med varandra. Undantaget har under snart tre decennier varit hjärtat, blodomloppet och syresättningen i det åländska näringslivet. Tack vare det har människor och gods kunnat transporteras förmånligt och Åland har haft cirka 8 000 anlöp per år. Hade vi inte haft undantaget hade Åland varit en ö som de flesta fartyg bara passerat och några fåtal tagit iland på.
Jag är helt övertygad om att inflyttningen, befolkningsökningen, sysselsättningen och arbetslösheten hade sett helt annorlunda ut om förhandlingarna kring skatteundantaget inte hade lyckats. Den välfärd vi är vana vid hade inte i närmelsevis varit på den höga nivå vi har i dag.
De senaste decennierna har tusentalet ålänningar och familjer fått sin försörjning tack vare färjetrafiken och i dag får cirka 800 ålänningar lön varje månad från Rederi Ab Eckerö och Viking Line. Indirekt, om man räknar med bolagens service/varuleverantörer, underhåll och antalet ålänningar som har inkomster kopplade till våra rederier är det betydligt fler.
Räknar man därtill in skatter, exportintäkter, dividender och alla affärsmöjligheter för de landbaserade företagen samt alla andra positiva kringeffekter som kommunikationerna medför så står och faller Åland med skatteundantaget. Vi såg vad som hände när undantagstillståndet infördes i början av pandemin och färjorna tvingades ställas vid kaj. Arbetslösheten skenade till över tolv procent över en natt.
Skulle skatteundantaget av någon orsak upphöra är jag fullständigt övertygad om att Åland skulle förändras och väldigt snabbt. Från de cirka tolv dagliga avgångarna vi har från Sverige och sju ifrån Finland, skulle inte många finnas kvar. Kanske hade vi en acceptabel trafik under några sommarmånader men garanterat inte under de andra månaderna. Vintertid skulle en trafik vara helt beroende av stöd ifrån skattebetalarna.
Visst är det så att sjöfartens andel av Ålands BNP har sjunkit under vårt EU-medlemskap. Det samtidigt som andra näringar har vuxit, flera diversifierats och nya har kommit till.
Däremot så har skatteundantaget och sjöfartens betydelse för Åland inte minskat utan är fortfarande en grundförutsättning för att kunna leva, bo och arbeta här. Att tro att Ålands utmaningar minskar eller försvinner med att ta bort skatteundantaget är naivt. En sådan manöver skulle skapa många andra utmaningar och scenarier som ingen vet magnituden av i dag. Det enda vi med säkerhet vet med det utfallet är att antalet anlöp skulle minska drastiskt, många skulle bli arbetslösa och Ålands attraktionskraft skulle falna.
Även om behörigheten att göra förändringar ligger i Helsingfors måste vi på Åland kontinuerligt komma med konkreta och realistiska förslag på förenklingar för att underlätta handeln över skattegränsen. Något vi gjort enträget de senaste åren.
Tullkodexen förändras kontinuerligt så det arbetet kommer aldrig upphöra men nu finns en grund lagd för att fortsatta det arbetet framöver. Regeringen arbetar med fler insatser för att underlätta handeln över skattegränsen, det senaste exemplet är Skattegränsrådgivaren som vi nyligen tagit initiativ till och finansierar via Ålands näringsliv. Den insatsen var första steget i en flerstegsraket som vi arbetar vidare med just nu.
Vi lever nu i en ny verklighet. Nästa år börjar utsläppsrätterna kosta för rederierna som trafikerar Åland och i en bransch som lidit under pandemin, utmaningar med osäkerhet i vilken teknik och nyinvesteringar som behöver göras samt ökade kostnader är inte det någon liten utmaning.
Den långsiktiga lösningen för framtiden är att färjorna går så fullbelagda som möjligt med bra försäljning ombord. Endast då har vi den trafik vi alla vill ha och behöver. Att tro att tiderna återkommer med färjor som går med 20–30 procent beläggning på årsbasis är inte längre realistiska.
Åland står fortfarande starkt. Arbetslösheten är relativt låg, attraktionskraften är hög, arbetsmarknadsbarometern visar ett stort behov av nyrekryteringar och trafiken till ön är intensiv. Jag ser att vägen framåt är samarbete, mer kreativa lösningar för att underlätta arbetet med skattegränsen för våra landbaserade företag, kontinuerligt föra dialog med riksregeringen om förenklingar och konstatera att trafiken till Åland är en grundförutsättning för att allt annat skall fungera.
Ålands framgång är att få symbiosen mellan det landbaserade näringslivet och rederierna att fungera i harmoni. Skatteundantaget är en grundförutsättning för våra rederier och rederierna är en grundförutsättning för vårt näringsliv. Ingen lever utan den andra och om det är något vi alla vill så är det mer liv på Åland.
FREDRIK KARLSTRÖM (MSÅ)
NÄRINGSMINISTER
