DELA

Skolan är en utbildningsinstitution, inte ett fritidshem

Det har nu förflutit fem veckor sedan skolorna stängdes över en natt. På Åland har beredskapen varit god, om än varierande, för att undervisa på distans. De av landskapsregeringen under lång tid arrangerade fortbildningarna i IKT har avlöst varandra. I skärgården har man genom försöksverksamhet utvecklat fjärrundervisning och flexibelt lärande.

Rapportering i media och en undersökning som gjordes av Barn- och ungdomsstiftelsen i Finland, i vilken över 1000 högstadieelever deltog, visar att många upplever att gränsen mellan fritid och skola suddats ut. Var tredje elev upplever att skolgången varit svår.

En pinfärsk studie vid Stockholms universitet visar att lärarna gör omställningen med ett enormt engagemang, ansträngning och kreativitet. Analysen pekar samtidigt på utmaningar och hinder. Distansarbetande, permitterade eller på dagtid frånvarande vårdnadshavare i hemmen förväntas ansvara för att skolarbetet blir utfört. Förbundet Hem och Skola i Finland uppmanar lärare att förmedla anpassade arbetsuppgifter som är realistiska.

Bedömningen av studieprestationerna är en del av inlärningsprocessen. Bedömningen ska grunda sig på många parametrar. Enligt mitt förmenade är traditionell mätning av studieprestationer under rådande omständigheter inte relevant utan kunde gott ersättas av verbalt omdöme. Elever i avgående årskurser ska tilldelas ett sifferbetyg i sedvanlig ordning men i övrigt anser jag att man bör överväga att verbalt beskriva elevens framsteg. Eller i vissa fall ännu enklare som godkänd/icke godkänd.

Hälsa i skolan-undersökningen visar att det finns många elever som upplever psykisk ohälsa i skolan vid sidan av att de även i övrigt befinner sig i en sårbar fas i mognadsutvecklingen. Den psykiska hälsan är inte ovidkommande. Det är av största vikt att landskapsregeringen i tid kommunicerar ut till skolorna att man avser avvika från tidigare praxis.

Jag föreslår att landskapsregeringen därför lättar på barn och ungas börda genom att avstå från sifferbedömningen den här våren. Det samma kunde med fördel i tillämpliga delar gälla även för andra utbildningar utöver grundskolan.

De bästa skolorna i OECD-länderna finns på Åland och i riket. Skolornas arbetsplaner upptar verksamheter som inte är direkt undervisning. Sådana är skolmusik, stafettkarnevalen, vårutfärder, lägerskolor, praktikperioder, skolsim, idrottstävlingar, litteraturdagar, temadagar, skolkonserter, studiebesök, skolteater, dans, tandläkarbesök, projektveckor mm. mm. Dessa inslag, som nu uteblivit, utgör ovärderliga andningshål i en kravfylld vardag.

I regel uppnås lärandemålen i medlet av maj och i slutet av terminen återstår att utvärdera och sammanfatta läsåret. Jag föreslår igen att läsåret avslutas redan den 20 maj, dvs vid Kristi Himmelsfärdshelgen. Landskapsregeringen har den explicita behörigheten. Varför inte nyttja den? Är det alltför prestigefyllt för att tillåta en öppen diskussion om ändamålsenligheten i att hålla fast vid beslut som tagits långt tillbaka om läsårets arbetstider för världens bästa skola men som tagits på andra grunder än de som gäller för tillfället? Är det ett självändamål att åländska skolelevers vårtermin ska pågå längre än de fastländska elevernas?

För min del känns det tillgjort och konstruerat att fylla skolveckorna efter den 20 maj. Tagga ner. Släpp all prestige. Låt sommarlovet vidta litet tidigare än vanligt och ta nya tag igen i höst då allt är normaliserat. Skolan är en utbildningsinstitution, inte ett fritidshem.

RAINER JUSLIN (LIB)

LAGTINGSLEDAMOT