DELA

Skrämmande agerande vid KST

Jag har en vuxen son som har en svår och ovanlig diagnos. Han är sedan 2005 inskriven inom specialomsorgen och bor vid ett KST-boende.

Jag har i 40 år haft ansvar för hans läkarkontakter och medicinering. Jag har informerat personalen som sköter honom både muntlig och skriftlig och tycker att vi hade ett bra och kvalitetssäkert samarbete gällande medicineringen med både boende – och dagverksamhetens personal.

En dag i september 2021 meddelade boendeföreståndaren vid KST-boendet att de inte längre kommer att ge honom den akutmedicin som är ordinerad av hans neurolog vid Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus (HUCS) för att de fått informationen ifrån mig och inte från en medicinlista som är utskriven/undertecknad av läkare.

Jag informerade föreståndaren om att det inte finns en korrekt medicinlista för att han har flera olika specialistläkare vid olika sjukhus och medicinlistan hinner inte uppdateras innan en ny medicinändring görs. Jag informerade också om att Kantas funktion inte är färdigt utformad för oss på Åland.

Från ena dagen till den andra ändrar KST reglerna för hur akutmedicineringen skall ges till min son. KST väljer att ge medicin utifrån gamla felaktiga medicinlistor.

Jag blev förstås förtvivlad och såg framför mig den katastrof de skulle bli. Jag kontaktade alla som eventuellt skulle kunna hjälpa mig. Chefer vid KST, Patientombudsman, ÅHS läkare och socialkurator. Blev hänvisad vidare till allmänna intressebevakningen, förmyndarnämnden, apoteket, specialsakkunnig vid landskapsregeringen men ingen kunde hjälpa mig.

Katarina Dahlman (KSTs förbundsdirektör) kontaktade mig och sa att chefsläkaren vid ÅHS primärvård hade sagt att systemet är sådant att hälsocentralen ska ha de korrekta medicinlistorna. Jag informerade henne på nytt om att de systemet inte fungerar i vårt fall med många läkare, flera sjukhus och täta medicinändringar.

Jag bad om att få ta del av samarbetsavtalet mellan KST och ÅHS för att se om där fanns någon möjlighet till hjälp, men det fick jag inte.

Denna felmedicinering vid akuta situationer pågick i 1 år och 7 månader. Under den tiden var min son inlagd på sjukhus 7 gånger varav 4 gånger på intensiven, detta har aldrig hänt förut.

Han har befunnit sig i livshotande tillstånd och fått bestående skador.

Hur kan man göra så mot oss? Hur kan en organisation utsätta oss för detta? Hur kan man utsätta sin personal som skall ge medicinerna för detta? De som jobbar med klienterna och vill göra ett bra jobb.

Så länge jag lever kommer jag att kämpa för min älskade son men det är fruktansvärt att behöva uppleva denna maktutövning och nonchalans mot en svårt sjuk människas liv och hälsa.

Hur ska vi kunna lita på att man vid KST ska klara av att sköta sjuka personer när det inte finns någon med medicinsk kompetens i organisationen?

Då jag har utökad intressebevakning för min son så förpliktar de mig att bevaka hans hälso- och sjukvårds tillstånd.

EIRA BERG

MOR MED UTÖKAD INTRESSEBEVAKNING

SPECIALSJUKSKÖTARE

ÅHS OCH KST SVARAR:

Enligt samarbetsmodellen mellan KST och ÅHS är det KST:s skyldighet att följa ÅHS läkarnas ordination. Det är läkaren vid ÅHS som har det övergripande ansvaret för patientens medicinlista.

Då en patient uppsökt vård hos annan läkare än vid ÅHS exempelvis utanför Åland eller hos en privatläkare får ÅHS inte någon information om detta. Besöket dokumenteras alltså inte per automatik i patientens ÅHS-journal.

Uppgifterna kan dock finnas tillgängliga för ÅHS läkare via det nationella patientdataarkivet om patienten lämnat samtycke till det.

Den utomstående läkaren borde skicka en sammanfattning från besöket till patientens läkare vid ÅHS där det framgår patientens diagnos, ordinationer på behandlingar och läkemedel samt om det diagnostiserats nya avvikelser i patentens sjukdom.

Det sker per automatik om patienten blivit remitterad från ÅHS men patienten kan också själv kräva att läkaren gör det.

Det kan låta omständigt men någon, i dessa fall ÅHS läkare, behöver ha helhetsansvaret för klienternas mediciner. Då ÅHS informeras om behovet att uppdatera medicinlistor ska ÅHS läkare se till att snabbast möjligt göra detta.

Om ÅHS-läkaren har annan åsikt än den utomstående läkaren så bör dessa läkare sinsemellan föra en dialog om vad som gäller för patientens medicinska vård. Om ÅHS läkaren ändrar sin ordination utgående från en annan läkares, vid ett annat sjukhus, ordination skall KST följa den ordinationen.

JUN NAGAMORI

CHEFSÖVERLÄKARE

KATARINA DAHLMAN

FÖRBUNDSDIREKTÖR KST