SÖK
MENY
Sluta gnälla, dags för samarbete och ansvarstagande
Ofta får man höra och läsa uttalanden av ledande politiker och tjänstemän att den offentliga ekonomin är så bekymmersam och eländig. Journalister som anser sig förstå sig på ekonomi späder på eländesutsagorna och matar en hungrig opposition.
Men är det verkligen så illa ställt? Visst finns det små utsatta kommuner som har svårt att klara sina uppdrag och sin service till kommunmedlemmarna. Men om vi ser på den offentliga ekonomin i ett helikopterperspektiv är bilden rätt tillfredsställande. Det som är nedslående är bristen på tillväxt i den åländska ekonomin. Likaså bristen på nya och innovativa företag. Det leder till svag utveckling av sysselsättningen och en stagnerad arbetsmarknad. Vi behöver mera människor i arbete inom den privata sektorn. Det skapar man inte genom nedskärningar i välfärden som tycks vara regeringen Orpos huvudspår.
Landskapets ekonomi är god. Man pratar ständigt om budget i balans utan att närmare definiera vad som avses. Eftersom landskapet inte är skuldsatt borde man därför i högre grad tala om hur man kan stimulera den privata ekonomin och öka sysselsättningen. En sådan diskussion saknas helt. I stället gnäller alla om inbesparingar som görs och sådana som inte görs. Att ha ordning och reda i finanserna är självklart och då måste strukturella inbesparingar göras.
Ett bra exempel på detta är landskapets bolagisering av skärgårdstrafiken. En ekonomisk effektivering som också är en parlamentarisk storstädning av trafikavdelningen. Trafikministrarna har i de flesta fall sysslat med ministerstyre som lett till kortsiktiga och dyra lösningar. Det nya bolaget Ålands skärgårdstrafik AB (Axferries) ligger på armlängds avstånd från den dagliga politiken och kommer att sköta trafiken på ett professionellt sätt. Sedan är det lagtingets ansvar att säga vad det får kosta. En modernisering, effektivering och en hållbar reform av skärgårdstrafiken. Det är bara att lyfta på hatten för trafikminister Camilla Gunell. Hon tar ansvar och agerar.
I åratal har Mariehamns stad budgeterat för mer eller mindre katastrofala tider. Dessa minusbudgetar har i de flesta fall resulterat i positiva bokslutsresultat.
År 2023 informerades stadsfullmäktige om att staden skulle gå 11 miljoner minus år 2024. Budgetarbetet utgick från ännu en katastrof. År 2024 ser trots allt ut att sluta på några miljoners plus. Hur kan det bli så här? Det katastrofala med dessa apokalyptiska utsagor gör att all ekonomisk kreativitet dödas. Rädsla och oro inför framtiden dämpar all utveckling och risktagandet minimeras. Ingen tillväxt och ingen framtidstro.
Detta dödläge måste brytas. Landskapsregeringen och näringslivet behöver göra gemensam sak. Hitta möjligheter till nya investeringar, öka sysselsättningen och förbättra kommunikationerna till och från Åland. De nuvarande förbindelserna är för dåliga. Åländsk sjöfart har gynnats enormt av skattefriheten. Det är dags att betala tillbaka genom att öppna upp trafiken mellan Mariehamn och Kapellskär. Alla har ett ansvar för att Åland ska leva vidare och bevara sin unika samhällsstruktur, undersköna natur och välmående befolkning.
BARBRO SUNDBACK (S)
