SÖK
MENY
Som patient har man inget val
”Munskydd är något av ett arbetsredskap för oss inom vården som vi dagligen använder oss av för att skydda oss själva och våra patienter.”
Så skriver Tehys förtroendeman Erica Norell-Eriksson om arbetet på ÅHS. Men nu vill man plötsligt sluta använda detta arbetsredskap för att det avslöjar integritetsskyddade uppgifter, dvs vem som är vaccinerad mot influensa och vem inte. Jag kanske är pragmatisk i överkant, men är man tvungen att tala om för frågvisa patienter att man i dag bär munskydd av en annan anledning än veckan innan?
Jag håller med om att vi till vissa delar lever i en överbeskyddande miljö. Hellre litet skit i knutarna än ett rent helvete, har någon fiffig kläckt. Men om man inte tidigare har lyckats bygga upp motståndskraft mot influensa, är det då rätt tidpunkt att starta när man ligger i sjuksängen? Jag vet inte.
Och visst, influensa har säkert funnits lika länge som människan. Jag är gammal nog att ha släktingar som dog i spanska sjukan, en influensa som dök upp i slutet av första världskriget och tog minst 50 miljoner liv världen över. (Wikipedia säger 50–100 miljoner). Asiaten och Hongkongen nöjde sig med betydligt färre dödsoffer, men helt ofarliga var inte de heller, ca 1 miljon döda i Hongkongen (Wikipedia).
Influensor har mänskligheten drabbats av om och om igen. De är inte lika dödliga som förr, men det betyder inte att vi är oemottagliga för smitta.
Norell-Eriksson frågar vad det är i dag som gör att vi är så sjuka och inte klarar av en influensa, ”kan det vara just för att vi har så stor tilltro till influensavaccinet?” Är vi faktiskt mer sjuka i influensa nu än på 1960- och 1970-talet? Och det skulle bero på vaccinet? Det låter väldigt intressant.
Norell-Eriksson tar upp en rad intressanta aspekter, som jag självfallet inte kan bemöta med vare sig ja eller nej. Mina kunskaper räcker inte till. Får vi i oss mer formaldehyd med vaccinet en gång per år än om vi sminkar oss dagligen? Jag har ingen aning om mängderna. Men som sagt, jag har viss förståelse för om en del är tveksamma till influensavaccin. Däremot är jag mindre imponerad av att man säger nej till munskydd.
Hur går det till i sjukhusköket. Står kocken där och styckar kyckling och skär upp sallat med samma kniv och samma fingrar utan att tvätta av dem emellan? För risken för salmonella är ju så försvinnande liten. Trots den minimala risken tror jag inte den kocken blir långvarig på sitt jobb. Men det kanske är en annan sak.
Norell-Eriksson slår vakt om vårdpersonalens intressen, det är hennes uppgift. Jag ser det hela mera ur patientens synvinkel. Om jag ligger där och blir matad, ska jag då fundera på om den som matar mig och andas väldigt nära är vaccinerad eller inte. För hen har ju inte munskydd. Eller ska jag bara strunta i saken och hoppas på det bästa?
Norell-Eriksson säger att alternativet till munskydd för henne och flera andra är att byta bransch. Trist, men ni har valfrihet till skillnad från patienterna, som inte har möjlighet att – och definitivt inte vill – byta sjukhus.
Jag förmodar att det jag ville ha sagt har kommit fram tillräckligt tydligt nu, så för min del är diskussionen avslutad.
HARRIET TUOMINEN
