SÖK
MENY
Starka känslor i viktig debatt
På sitt sedvanliga lite ironiska sätt beskriver Michael Hancock i en ledare i Nya Åland en debatt i Ålands lagting som en kalabalik, och beklagar oförmågan till ömsesidigt lyssnande och förståelse.
Jag håller med, till den grad att jag sa det i debatten:
”Den diskussionen är svår. Både inom medicinen, inom hbtqia-rörelsen och inom den feministiska rörelsen finns olika åsikter kring dessa frågor. De behöver diskuteras, lugnt och snällt och respektfullt, och så att människors självbestämmande och självupplevelse respekteras.”
Så blev ju inte debatten, av den orsak att Stellan Egeland och Obunden samling inte ville det. Alla övriga partier i lagtinget var fullt beredda att lugnt och stilla anta den lilla följdändring till den finländska translagen som gör att transpersoner som är födda biologiska kvinnor och deras eventuella barn kan få hälso- och sjukvård och sociala förmåner på samma villkor som andra.
Frågan – Vad är en kvinna, är en direkt kopia från Matt Walsh online-film. Hans verk beskrivs av Wikipedia så här:
”Vad är en kvinna? är en amerikansk onlinefilm från 2022 om genus och transpersoner som presenteras av den konservative politiska kommentatorn Matt Walsh, släppt av den konservativa webbplatsen The Daily Wire och regisserad av Justin Folk. Filmen har ofta beskrivits som anti-transgender eller transfobisk.
I denna debatt kan jag inte annat göra än ta deras parti som är mest utsatta, de unga transpersonerna som i debatten i lagtinget bland annat fick höra den trötta jämförelsen att om man vill definiera sig som en katt – är man det då?
Lika länge som det funnits människor har det funnits en flytande gräns kring könsidentiteter och sexualitet. I vår tid och i vårt samhälle kämpar vi med att lagstifta om transpersoners juridiska rättigheter så att de frikopplas från eventuella krav till exempel på tvångssterilisering. Det är en bra sak. Om det kostar lite förvirring kring vad en kvinna är, och den debatten inte till alla delar kan föras sakligt så må det så vara.
För mig har feminismen, liksom journalistiken, alltid handlat om att kritiskt granska och ifrågasätta, att vara öppen för förändring och öppen för samtal.
Om den man pratar med går in i samtalet med en agenda att förlöjliga och förminska redan utsatta personer, då hoppas jag min ryggrad ska hållas upprätt även i framtiden.
I själva sakfrågan, hur vi ska förhålla oss till olika könsidentiteter både medicinskt, juridiskt och mänskligt hoppas jag på att få lära mig mer, också i dialog med dem det berör.
NINA FELLMAN (S)
