Svar till Runa Lisa Jansson

Det är helt riktigt som Runa Lisa Jansson skriver den 20 juli, att vi är beroende av el. Det har vi varit i snart ett sekel men visst har beroendet ökat och fortsätter att öka på gott och ont. Man kan säga att det började med att mänskan ersatte muskelkraften med mekaniskt producerad kraft som till exempel ångkraft. Elkraften började etableras kring förra sekelskiftet och har fördelen att kunna transporteras långa sträckor och kunna användas på annan plats än där den genereras.

Elkraften står i praktiken för den välfärd vi har. Belysning, vattenförsörjning, uppvärmning och välfärd i form av sjukvård är helt beroende av el. Det nya nu är att den galopperande klimatkrisen tvingar fram en övergång från el producerad med fossileldade ångkraftverk och gasturbiner till fossilfri el.

Klimatförändringarna kryper allt närmare oss och varje år blir värmeböljorna, torka och bränder allt vanligare även i Europa. Transportsektorn behöver gå från flytande fossila bränslen till annat och då är elen ett alternativ.

Åland är kopplat till svenska elnätet område 3. Sverige hade tidigt en helt utsläppsfri elproduktion med vattenkraft och kärnkraft. Nätet var bland världens bästa och stabilaste. Sedan fick politikerna för sig att kärnkraften, som producerar stabil elkraft skulle ersättas med vindkraft, som producerar slumpartad el! Det har de fakto inneburit ökad användning av fossila bränslen då vindelen måste ersättas med annan elproduktion när det inte blåser.

I genomsnitt får man bara ut 1/3 av elen, som ett vindkraftverk maximalt kan producera. Därför blir det problem både när det blåser mycket och när det inte blåser. Elen måste produceras och konsumeras exakt samtidigt. Produceras det för mycket råkar nätet i obalans och riskerar kollapsa om inte produktionen kan stoppas eller man kan exportera. Priset på el kan då bli negativt, men det gynnar inte konsumenterna. Vem som helst förstår ju, att om man bara producerar vindel, så blir det strömlöst när det inte blåser.

Vindelens miljöpåverkan har diskuterats flitigt. Är det rimligt att skövla 450 kvadratkilometer skog för att producera el, som skulle kunna produceras på en yta av några hektar med ett kärnkraftverk? Dessutom kräver vindkraft 11 gånger så mycket naturresurser i form av material, som ett kärnkraftverk med samma elproduktion. Ett nytt litet kärnkraftverk, SMR, kräver bara en tjugondel eller trettiondel så mycket material. Runa Lisa Jansson funderar kring avfallet. Det finns många olika typer av kärnkraft och en teknik, där det gamla avfallet kan återanvändas till 100 procent uppges snart vara i produktion. Danska Seaborg räknar med att börja producera flytande kärnkraftverk med den tekniken redan 2026, långt innan någon vindkraftpark kan vara klar.

JAN GRÖNSTRAND

Mer läsning

Många utan el i snöovädret

Skattemiljonerna ökar för vind- och solkraft – så mycket fick åländska kommuner

Camilla Gunell i klimatdebatten: ”Vi måste lämna den svartbruna vägen”