SÖK
MENY
Tänk enligt Ålands hållbarhetsagenda
Nu är det hög tid att sträcka en hjälpande hand till våra jordbrukare! Förra veckan sade Producentförbundets vd Henry Lindström under en intervju att det behövs mycket pengar för att klara det åländska jordbruket ur krisen. Åland borde ansöka extraordinarie medel från riket!
En del av summan skulle ges som akuta hjälpinsatser och resten till en strukturell omvandling. Det finns säkert ännu flera källor till stöd för en omställning och hållbart alternativ: EU-projektmedel, Leader-pengar, miljöstöd och dylikt. Vi kunde skapa en positiv, hållbar helhetsvision för vår lantbruk. Ge en god exempel till Finland, Norden, Östersjöregionen och hela EU, en pilotprojekt under till exempel ett femårsplan. Konvertera det åländska jordbruket till klimatsmart, fossilfri och miljövänlig, giftfri produktion. Stoppa utarmning av åkermark och jorderosionen, skippa plogen.
Börja odla enligt regenerativt lantbruk (= conservation agriculture) eller ekologiskt. Få bättre lönsamhet i näringen!
Bland all pessimism och klagan efter sommarens extrema torka, var Ålands Producentförbundets tidigare ordförande Tage Erikssons intervju 28.09. som en frisk fläkt och gav en annorlunda optimistisk, men också allvarlig analys på jordbrukskrisen och klimatångesten. Han konstaterade att jord- och skogsbruket kan vara en väldig viktig aktör för att motverka klimatförändringen och föreslog en klimatrådgivare.
Tyvärr, enligt honom lyser det långsiktiga och konkreta klimatarbetet med sitt frånvaro. Implementeringen av Ålands livsmedelsstrategi går inte på räls. Det är inte förstås enbart jordbrukarnas lott att reducera utsläppen av koldioxid- och andra växthusgaser, så som metan, utan varje människans,din och min, ansvar och arbete.
Senaste sommaren skrev jag 17.07. en insändare i dessa banor, där jag bland annat undrade varför inte våra jordbrukare byter ut fossil energi och fossila bränslen till förnyelsebara alternativ. De borde ha de bästa förutsättningar till fossilfria energikällor: gödsel, organiskt avfall, torv och skog, markareal för vindmöllor, takyta på hus, ladugård, tork, maskinhall med mera att placera solpaneler på.
Uppvärmningen, traktorerna, skördetröskorna och transportfordonen går idag nästan uteslutande på fossila bränslen. En omställning kunde skapa en ”win-win-win” situation: bättre lönsamhet för jordbruksekonomi via minskade produktionskostnader, bättre klimatförhållanden för vår jordbruksproduktion och ännu mera genuint lokalproduktion gällande flera produktionsfaser.
Dessutom kunde det ske redan nu, som fördel framför kommande krav som motprestation till att erhålla EU-stöden, till exempel koldioxidneutralt produktionssättet.
Om mänskligheten lyckas förändra sitt rådande produktions- och livsstil för att stoppa den stigande globala uppvärmningen till max två grader, slipper vi i framtiden de extrema väderleksförhållanden, ihållande och allvarlig torka eller kraftiga och förintande översvämningar. Just de som orsakar katastrofer angående jordbrukarnas levebröd, odling och kreatursskötsel.
Vi övriga yrkeskategorier och medborgare har vårt eget ansvar och arbete gällande klimatförändringen. Här om dagen läste jag i tidningarna att små stadsjeepar har starkt uppsving, i år väntas totalvolymen öka till 1,8 miljoner små SUV-bilar. Dessa helt onödiga, diesel- och benzindrivna statusprylar spyr ut massivt med koldioxid och hälsovådliga småpartiklar.
Hur tänker man? Man lever som i sista dagen, inför domedagen. Vi måste rycka opp oss! Börja, redan idag, tänka enligt Ålands hållbarhetsagenda och framför allt starta med konkreta åtgärder.
RAULI LEHTINEN
