SÖK
MENY
Tunnlarna är framgångssagor
Muskötunneln fortsätter att serva 24 timmar i dygnet 7 dagar i veckan 365 dagar i året med obegränsad kapacitet trots att tunneln i år fyllde 55 år.
I Norge har man redan byggt 1 200 tunnlar som i många fall redan finansierats till 50-75 procent med hjälp av bompengar varefter det blivit kostnadsfritt att åka genom tunnlarna.
På Island ersatte det privata aktiebolaget Spölur en mestadels samhällsfinansierad färja lika stor som Skarven med en privat tunnel 1998. 20 år senare för ganska exakt för ett år sedan skänkte Spölur tunneln i gott skick utan kostnad till isländska staten. Tunneln finansierades till 100 procent med biljettintäkter som var 75 procent lägre än på färjan. Tack vare tunneln förbyttes befolkningsminskningen i Akranes till en befolkningsökning på över 40 procent på bara 20 år.
På Färöarna lade framgångarna med första tunnlarna grunden för bygget av flera tunnlar. De två tunnlarna som ersatte två mestadels samhällsfinansierade färjelinjer 2002 och 2007 har redan betalat sig med biljettintäkter och går numera med vinst trots att biljettpriserna sjunkit med i medeltal över 70 procent. Som bäst byggs ytterligare två tunnlar på 11,2 och 10,5 kilometer som även de skall finansieras uteslutande med biljettintäkter.
Laddhybridfärjans förebild Elektra som sattes i trafik mellan Nagu och Pargas 2017 visade sig vara för liten redan år ett. För att klara av topparna mellan Pargas och Nagu har man redan i år blivit tvungen att upphandla trafik med ytterligare två färjor som dessutom är fossildrivna. Således var det en felsatsning både ekonomiskt och miljömässigt att satsa på fortsatt färjetrafik som finansieras till 100 procent via skattsedeln istället för tunnel mellan Pargas och Nagu.
OTTO HOJAR
