Två system i Övernäs blir svårt
För drygt tio år sedan infördes åldersintegrerad undervisning i Övernäs skola. Beslutet syftade till att utveckla pedagogiken och göra skoldagen ännu bättre för elever och lärare.
Under -06 tog jag initiativet till en utvärdering av ovannämnda beslut. Jag vill veta om skolan har nått målsättningarna? Lär sig eleverna lättare, snabbare eller mer m.h.a. den åldersintegrerade undervisningen? Trivs eleverna och lärarna bättre? Hur har förändringen utfallit?
Skolkansliet har sammanställt en utredning som jag uppfattar vara både saklig och belysande. I ett sent skede kompletterades materialet med en enkät. Jag har förstått att de svarande fick mycket kort tid på sig att lämna sina synpunkter, den brådskan var naturligtvis inte bra. Utredningen lyfter fram både för- och nackdelar med den åldersintegrerade undervisningen.
Jag önskar belysa några saker som för min del kommer att väga tungt när ärendet inom kort landar på stadsfullmäktiges bord.
A) De önskar fler barn i egen ålder och av samma kön på sin klass. På så sätt ökar möjligheterna att hitta en eller flera kompisar jämfört med åldersintegrerade klasser där man tar in två-tre flickor och två-tre pojkar per årskull.
B) Det andra skälet som utredningen pekar på är den oro som regelbundet uppstår i det åldersintegrerade systemet, nämligen att klasserna bryts upp när en tredjedel av klassen årligen byts ut och nya elever kommer in.
Om vi, trots ovanstående, önskar behålla två skilda pedagogiska system i Mariehamn är det viktigt för mig att Mariehamns stad erbjuder alla föräldrar/ barn en möjlighet att välja mellan det åldersintegrerade alternativt och det åldershomogena systemet.
Vi måste då kunna erbjuda dem som inte önskar den ena eller den andra skolformen det andra alternativet. I praktiken har Mariehamn i det läget två alternativ. Att erbjuda bägge skolformerna i Övernäs eller att erbjuda ”centrumbarnen” skolgång i Ytternäs. Det förstnämnda, att blanda systemen, fungerar inte eftersom volymerna blir för små. Det andra att erbjuda Ytternäs kräver att vi öppnar gränserna för skoldistrikten som i sin tur för med sig en större variation mellan åren gällande antalet barn i respektive skola. Särskilt för Ytternäs skola skulle fler elever innebära omfattande praktiska svårigheter när barnen skall beredas utrymme i skolan.
Jag vill med den här insändaren lyfta fram att skolkansliets utredning inte entydigt men sammanfattningsvis, talar för att återgå till en skolform i Mariehamns stad.
Den vikigaste skolfrågan är trots allt att också framöver kunna erbjuda elever och lärare en inspirerande och trygg grundskola att arbeta i.
Tom Pussinen (fs)