SÖK
MENY
Utredningen av demensboendet är bristfällig – gör om och gör rätt
Jag har läst utvärderingen av placeringen av demensboende som gjorts av stadsstyrelsen och äldreomsorgsnämnden i Mariehamn. Av de bedömningsgrunder som använts kan en konstatera att majoriteten handlar om rena ägarintressen. Jag menar att valet av placeringen för bygget av demensboende också bör baseras på klientgruppens särskilda behov. Jag saknar följande bedömningsgrunder, som utgår från forskning om demensvård och miljödesign, såsom konceptet ”Dementia Care Mapping”.
– Möjligheter till personcentrerad miljö. Miljön bör vara utformad för att stödja de boendes identitet och individualitet.
– Möjlighet till orienteringsstöd. Arkitektur och design ska främja orienterbarhet och minska risken för desorientering.
– Anpassad säkerhet och trygghet. Både fysisk och psykisk trygghet måste säkerställas, till exempel att boende inte lämnar området oavsiktligt, utan att för den skull begränsa rörligheten och möjligheten till utevistelse.
– Tillgänglighet och mobilitet. Byggnaden bör vara helt tillgänglig för personer med nedsatt rörlighet. Byggnaden ska också vara tillgänglig att ta sig till och från, både för boende och besökare.
– Sensorisk anpassning i inne-/utemiljö. Miljön ska undvika sensorisk överbelastning samtidigt som den erbjuder sensoriska stimuli som är anpassade efter behov.
– Social interaktion och gemenskap. Gemensamma utrymmen bör utformas för att främja interaktion, exempelvis samlingsrum där boende kan delta i gemensamma aktiviteter.
– Främjande av självständighet. Placeringen bör möjliggöra att boende kan utföra vardagliga aktiviteter så självständigt som möjligt, exempelvis genom att ha tillgång till kök med stödjande funktioner.
– Närhet till anhöriga. Placeringen bör främja regelbunden kontakt och stöd från närstående.
– Tillgång till samhällsservice. Närhet till vårdcentral, sjukhus, apotek och annan samhällsservice som förenklar samordnade vårdinsatser.
– Anknytning till miljö och kultur. Kulturella och sociala aktiviteter ska vara lättillgängliga. Trygghet och igenkänning i miljö har positiva effekter på välmående.
– Tillgång till kvalificerad personal. För att säkerställa personal med rätt kompetens måste personalgruppen särskiljas från övriga vårdenheter, antingen fysiskt eller organisatoriskt.
– Identitet och kontinuitet. Placeringen och boendets utformning bör minimera risken för förändringar i miljö, personalresurs och verksamhet.
I äldrelag för Åland (2020:9) 3 kap. 12§ beskrivs att socialvårdstjänster för äldre ”ska utföras så att de stöder äldre personers välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga, förmåga att klara sig på egen hand och delaktighet.”
Er utvärdering är bristfällig. Gör om och gör rätt.
CITA NYLUND
FD VERKSAMHETSLEDARE FÖR DEMENSFÖRENINGEN PÅ ÅLAND
