DELA

Utvärdera KST-lagen

Samtliga kommunförbund aviserar kraftiga kostnadsökningar och samtliga motiverar detta med det ökade lagkravet samt att om de inte blir tilldelade aviserade medel så kan de inte bedriva en laglig verksamhet och då lider klienten och brukaren ont.

Lagtinget har som bekant de senaste 12 åren gjort stora lagreformer inom socialomsorg, barnomsorg och äldreomsorg med motiveringen att det skall bli bättre för klienten och brukaren samt billigare för kommunen det vill säga skattebetalaren. Lagstiftarens syfte och motivering i förarbetet för den nya lagstiftningen är att höja servicenivån och sänka kostnaden för skattebetalaren.

Vi har redan tidigare konstaterat att Ålands lagting inte anser att de lagreformer som gjorts har några som helst ekonomiska konsekvenser för skattebetalaren då lagtinget konsekvent i 12 år vägrat höja landskapsandelarna för barnomsorg, skola och äldreomsorg trots att skatterycket till följd av lagreformerna konstant ökat på skattebetalaren. Det vill säga lagtinget låter bli att ta sitt ekonomiska ansvar för lagkravet och tvingar kommunerna höja skatten och därmed drabbas inte lagtingets egen budget av kostnaderna. När nu kommunerna Sottunga och Lumparland meddelar i media att deras kostnader fördubblats genom KST-lagen med start 2021 och brukaren det vill säga skattebetalaren meddelar på insändarplats i opinionen att servicen blivit sämre och i somliga fall till och med uteblir, då är det inte mer än rätt att lagting och regering tar sitt ansvar och utvärderar KST efter tre års verksamhet vid utgången av 2023 för att visa skattebetalaren att den KST-lag man stiftat lever upp till sitt syfte och redovisar detta till skattebetalarna.

MATS EKHOLM C

SUND – NORRA ÅLAND