SÖK
MENY
Vad betyder civil beredskap på Åland rent konkret?
För tillfället talas det mycket om civil beredskap, men vad betyder det? Enligt lantrådet är det en högprioriterad fråga som det jobbas intensivt med, men vad gör man och vilket mål jobbar man emot? Vilket uppdrag har de (vem/vilka) som aktivt skall driva ärendet framåt fått?
Det går inte att bygga beredskap i samhället utan att involvera befolkningen. För att de frivilliga organisationerna skall kunna stöda myndigheterna i beredskapsarbetet behöver man kommunicera vilket behov det finns och var man skall lägga krutet i fråga om utbildningsinsatser.
För att veta vilket behovet är behöver man först lista de olika uppgifterna, samt sedan prioritera dem i olika scenarion. Högsta prioritet vid en större naturkatastrof är kanske uppgift X medan den under det värsta tänkbara scenariot, det vill säga ett väpnat angrepp, säkerligen är uppgift Y.
Uppgifterna på hög nivå kan vara till exempel:
1. Skydd av civilbefolkningen: Tillhandahålla skyddsrum, evakuering och information för att minimera skador och dödsfall bland civila.
2. Försörjning av livsnödvändiga resurser: Säkerställa tillgång till vatten, livsmedel, energi, medicin och andra basvaror för att överleva under krisen.
3. Hälso- och sjukvård: Upprätthålla en fungerande vårdinfrastruktur för att ta hand om skadade och sjuka.
4. Kommunikation och information: Informera befolkningen om hot, åtgärder och säkerhetsrekommendationer samt bekämpa desinformation.
5. Upprätthållande av ordning och säkerhet: Genom polis och andra myndigheter säkerställa att lag och ordning bibehålls trots krissituationen.
6. Stödja det militära försvaret: Genom samordning med Försvarsmakten bidra till en gemensam försvarsinsats, till exempel genom transporter, logistik och resurser.
Den svenska ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin uttryckte sig så här i början av året:
”Vid högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som ska bedrivas. Det innebär i klartext att hela samhällets resurser måste åtgå till i huvudsak två saker. Dels att kanalisera alla nödvändiga resurser för att supportera det militära försvaret i dess ansträngningar att lösa sin uppgift och dels att säkerställa funktionalitet i de mest vitala samhällsfunktionerna som är nödvändiga att över tid upprätthålla motståndsviljan i samhället. Det betyder att det civila försvaret i väldigt stor utsträckning vid sidan av att förstärka sårbarheter handlar om förmågan att styra om alla samhällets resurser i en riktning. Det i sin tur betyder att viss verksamhet måste öka markant på bekostnad av att annan verksamhet i det närmaste upphör.”
Jobbar någon på Åland mot detta, eller är beredskapsarbetet närmast en förberedelse för Alfrida 2.0?
JONAS BACK
SUND
