DELA

Vad menade presidenten?

President Sauli Niinistö uppmanade i sitt tal i lagtinget till försvarspolitisk debatt på Åland med orden: ”Det är också angeläget att man på Åland för en debatt om försvaret och grunderna för det. Det är viktigt att alla finländare har en gemensam uppfattning om hur Finland försvaras.”

Ålands civila beredskap och alla de frivilliga krafter som jobbar med frågorna lyfts inte sällan fram som något som fungerar bra. Det finns absolut ingen anledning för republikens president att uppmana just ålänningarna till debatt om denna del av säkerhetsfrågorna, utan han måste ha menat något helt annat.

Presidenten lyfte däremot både under talet, samt på den efterkommande presskonferens upp de militära grundkurserna som arrangerats av Försvarsutbildningsföreningen, i vilka ålänningarna varit väl representerade som något positivt. Han nämnde också specifikt att han hört om vad reservister på Åland vill göra.

Jag vill genom denna insändare lyfta tre konkreta ämnen som sannolikt är av sådan art som presidenten efterlyser debatt om och samtidigt understryka att jag för egen del vill hålla debatten inom ramarna för gällande internationella avtal.

Allmän värnplikt (Gemensamt uppbåd). Finlands militära försvar bygger på reservister. Behovet av antalet krigsplacerade reservister är ganska konstant, däremot har årskullarna minskat vilket skapar problem. Försvarsministeriet planerar att införa allmänt uppbåd för såväl män som kvinnor. Inledningsvis förefaller det som att man inte kommer göra ändringar i vilka som är värnpliktiga, men samtliga kommer att informeras om tjänstgöringen. Jag anser att det vore helt naturligt att även åländska ungdomar omfattas av det allmänna uppbådet enligt samma princip som andra, i dag icke-värnpliktiga personer.

Frågan om huruvida ålänningarna i framtiden skall vara befriade från värnplikt är för övrigt något som också borde diskuteras. Värnpliktsbefrielsen är i första hand ett språkskydd, eftersom kommandospråket i Försvarsmakten är finska. Det fördjupade finsk-svenska försvarssamarbetet kanske kunde omfatta även utbildning av åländska värnpliktiga i Sverige, på svenska?

Landskapstrupp. Landskapstrupperna är regionala trupper som är underställda armén. Till truppernas krigstida uppgifter hör att skydda strategiska objekt, bevaka områden och bekämpa fiendens specialtrupper. Under normala förhållanden kan landskapstrupperna bistå andra myndigheter i begränsad utsträckning.

Det finns i dag ingen landskapstrupp som är svenskspråkig. En svenskspråkig landskapstrupp kunde bildas delvis av de 1 000+ reservister som är fast bosatta på Åland. Övningar kunde ske på fastlandet, eller om man verkligen vill, försöka underställa truppen gränsbevakningsväsendet för möjlighet att utbilda och öva på Åland.

Försvarsutbildningsföreningen. Försvarsutbildningsföreningen (MPK) är sedan tidigare förbjuden av Försvarsministeriet att verka på Åland. Brigadgeneral Sami Nurmi vid Försvarsministeriet har dock till HBL sagt, att ministeriet kan komma att göra en ny bedömning om man får en politisk beställning. MPK har ett mycket brett kursutbud, som innehåller mycket mer än de i lagen om frivilligt försvar definierade utbildningarna som främjar den militära förmågan (SOTVA).

Föreningen har brist på svenskspråkiga utbildare och de som finns är koncentrerade till Österbotten. Åland kunde här dra en lans för att förbättra möjligheterna till svenskspråkig utbildning i hela landet, genom att ställa upp med utbildare inom olika områden man anser sig ha spetskompetens inom (sjöfart, sjukvård, radiokommunikation med mera).

Se möjligheterna i stället för att förblindas av eventuella hinder på vägen!

JONAS BACK