SÖK
MENY
Vad vet kritikerna om att ha mjölkkor?
Jag har följt med skriverierna om Haga kungsgård och alla negativa kommentarer om verksamheten där. Jag är en överårig bonde som i unga år också hade mjölkkor, vill här sätta ord på mina tankar.
Det första som man slås av är att alla som uttalar sig om verksamheten på Haga kungsgård att ingen har praktisk erfarenhet av vad det innebär att mjölka kor, utan söker bara fel, med ljus och lyckta. Kristoffer Lundberg driver en av Finlands största mjölkgårdar och utan hans satsning har vi ej haft ÅCA kvar. Och vi hade då varit utan ett mejeri på vårt Åland. Det tror jag ingen vill, det hade inneburit att vi fått dricka gammal mjölk som har skumpat och skvalpat hundratals kilometer för att komma hit.
Kristoffer och hans team har visat att han kan hantera en stor mjölkgård och bör få uppbackning i motsats till vad han får nu. Med årsproduktionen per ko ligger han bra till, han sköter korna med omsorg, som är viktigt för att få det hela att gå runt.
Det gäller också att ha duktiga medarbetare och det tycks han ha, det är stort ansvar också på dem som utfodrar och sköter allt det praktiska med så många djur.
Det går åt massor av foder för att mätta den mängden djur som det rör sig om, på hösten ser man bara stora ekipagen på vägarna med destination haga. Då får man tänka att detta foder blir omvandlat till mjölk på bordet till oss.
Namnet Kungsgård har ju en viss status som namn, det var självaste Gustaf Vasa som instiftade kungsgårdarna på Åland så de har gamla anor. Släkte efter släkte har brukat jorden där, nu är det Kristoffer och hans team som har stafettpinnen.
Jag hoppas att det i fortsättningen skall råda arbetsro både för djur och människor på Haga kungsgård.
ROGER FAGERHOLM
